Ronnie James Dio
| Ronnie James Dio | |
 Ronnie James Dio 2009 | |
| Födelsenamn | Ronald James Padavona |
|---|---|
| Född | 10 juli 1942 |
| Död | 16 maj 2010 (67 år) |
| Bakgrund |  Portsmouth, New Hampshire, USA |
| Genre | Heavy metal |
| Roll | Sångare, låtskrivare |
| År som aktiv | 1957 - 2010 |
| Webbplats | ronniejamesdio.com |
Ronnie James Dio, egentligen Ronald James Padavona, född 10 juli 1942 i Portsmouth, New Hampshire, död (av magsäckscancer) 16 maj 2010[1] i Houston, Texas, var en amerikansk sångare. Han hade ett förflutet i hårdrocksgrupperna Elf, Rainbow, Black Sabbath, Heaven and Hell samt den egna gruppen Dio.[2]
Karriär
Ronnie James Dio var son till italienska föräldrar.
Han inledde sin karriär som basist i bandet The Vegas Kings, bildat 1957. Snart blev han även sångare i bandet, som bytte namn till i tur och ordning Ronnie and the Redcaps och Ronnie Dio and the Prophets. Bandet upplöstes 1967. Dios andra band blev Electric Elves som senare bytte namn till Elf (1970-1975). Dio gick senare över till Rainbow (1975-1978), där han var med och skrev klassiska låtar som "Long Live Rock and Roll", "The Man on the Silver Mountain" och "Tarot Woman". Han lämnade bandet när Ritchie Blackmore ville ändra bandet mot en mera populär stil.
Efter detta gick Dio vidare till Black Sabbath där han gjorde tre album, Heaven and Hell, Mob Rules och Live Evil. Han slutade i bandet efter tre år, eftersom de andra medlemmarna i bandet påstod att Dio under arbetet med skivan Live Evil hade höjt volymen på sin egen röst.[3] Dio reste sedan till Storbritannien där han startade sitt eget band, Dio, vilket slog igenom stort hos hårdrocksfans med skivorna Holy Diver och The Last in Line. 1992 sjöng Dio på Black Sabbath-skivan Dehumanizer.
År 2006 medverkade Ronnie James Dio såväl i filmen Tenacious D: Världens bästa rockband som på filmens soundtrack.
I slutet av 2006 återförenades Dio med Tony Iommi, Geezer Butler och Vinny Appice från Black Sabbath, nu under namnet Heaven and Hell. Det var när dessa var medlemmar i Black Sabbath som skivorna Mob Rules och Dehumanizer gjordes men de valde att inte använda namnet Black Sabbath eftersom det bandet fortfarande spelade med en annan sättning.
Dio gjorde horntecknet populärt inom heavy metal, något han säger sig ha lärt sig som barn av sin sicilianska farmor och som används av skrockfulla italienare.[4]
Diskografi
Studioalbum
- Ronnie Dio & The Prophets - Dio at Domino's (1963)
- Elf - Elf (1972)
- Elf - Carolina County Ball (1974)
- Elf - Trying to Burn the Sun (1975)
- Rainbow - Ritchie Blackmore's Rainbow (1975)
- Rainbow - Rising (1976)
- Rainbow - Long Live Rock 'n' Roll (1978)
- Black Sabbath - Heaven and Hell (1980)
- Black Sabbath - Mob Rules (1981)
- Black Sabbath - Dehumanizer (1992)
- Dio - Holy Diver (1983)
- Dio - The Last in Line (1984)
- Dio - Sacred Heart (1985)
- Dio - Dream Evil (1987)
- Dio - Lock up the Wolves (1990)
- Dio - Strange Highways (1993)
- Dio - Angry Machines (1996)
- Dio - Magica (2000)
- Dio - Killing the Dragon (2002)
- Dio - Master of the Moon (2004)
- Heaven & Hell - The Devil You Know (2009)
Referenser
- ^ http://www.ronniejamesdio.com/
- ^ Dödsannons i "The Scotsman" 17 maj 2010
- ^ Tony Iommi, Iron man: min resa genom himmel och helvete med Black Sabbath. Stockholm 2012.
- ^ "The Devil's Horns: A Rock And Roll Symbol", Ultimate Guitar, 7 september 2005
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ronnie James Dio.
| |||||||||||||||||