Rudolf Wissell

Från Wikipedia
Rudolf Wissell
Född9 mars 1869[1]
Göttingen[2]
Död13 december 1962[1][3][4] (93 år)
Berlin
Medborgare iTyskland
SysselsättningPolitiker
Befattning
Ledamot av Weimarrepublikens riksdag
Riksdagsledamot i Kejsardömet Tyskland
Medlem av Nasjonalforsamlingen i Weimar
Politiskt parti
SPD
BarnRudolf Wissell (f. 1902)[5]
Utmärkelser
Hedersmedborgare i Berlin
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem
Redigera Wikidata

Rudolf Wissell, född 9 mars 1869 i Göttingen, död 13 december 1962 i Västberlin, var en tysk socialdemokratisk politiker.

Wissell var till en början maskinarbetare och blev sedan arbetarsekreterare. Våren 1918 insattes han genom en uppmärksammad valseger över en oavhängig motkandidat i tyska riksdagen såsom representant för valkretsen Niederbarnim och efterträdare till den avlidne riksdagsmannen Arthur Stadthagen. Efter revolutionen inträdde Wissell vid schismen mellan oavhängiga och majoritetssocialister i folkombudsmännens råd 29 december 1918 och övertog ledningen av de socialpolitiska ärendena.

Den 13 februari 1919 blev han rikshushållningsminister i ministären Philipp Scheidemann, övergick 21 juni samma år i Gustav Bauers ministär och avgick med den 1 oktober 1919. Han blev därefter sekreterare i Allgemeiner Deutscher Gewerkschaftsbund och 1924 förlikningsman i arbetstvister i Stor-Berlin. Han var 1919-20 ledamot av nationalförsamlingen och var 1920-33 ledamot av Weimarrepublikens tyska riksdag. Han var även riksarbetsminister i Hermann Müllers ministär 1928-30.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Discogs, Rudolf Wissell, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, library.fes.de.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Rudolf Wissell.[källa från Wikidata]
  4. ^ Munzinger Personen, Rudolf Wissell, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Biografisches Handbuch der Berliner Stadtverordneten und Abgeordneten 1946-1963, Landesarchiv Berlin, 2011, s. 280, ISBN 978-3-9803303-4-3.[källa från Wikidata]