Rumantsch grischun

Rumantsch grischun ("graubündenromanska") är ett skriftspråk som är tänkt att fungera som ett övergripande standardspråk för alla rätoromaner. Det skapades 1982 av den Zürich-baserade språkforskaren Heinrich Schmid. Rumantsch grischun har inte blivit särskilt väl emottaget, och de flesta föredrar fortfarande att använda sitt lokala tal- och skriftspråk. Talare av de sinsemellan mest svårförståeliga dialekterna tenderar att tilltala varandra på schweizertyska, då praktiskt taget alla rätoromansktalande också behärskar schweizertyska och standardtyska.

2007–2009 infördes rumantsch grischun som skolundervisningsspråk i flera kommuner, varav de flesta dock redan efter några år har gått tillbaka till det lokala språket. 2015 var det undervisningsspråk endast i de rätoromanska skolorna i distrikt Albula, samt i de tysk-rätoromanska språkbadsklasserna i Chur och Domat.

Inom ortografin strävade Schmid efter att undvika alla stavningar som ser "underliga" ut, för att öka den allmänna acceptansen av den nya språkvarieteten och dess stavning. Därför har ord med /tɕ/ följt av /a/, /o/, /u/ stavats med ch (till exempel chalanda) eftersom både talare av engadinska (chalanda) och av Rhendialekterna (calanda) förväntar sig en stavning med c. Emellertid uttalas che och chi /ke/ och /ki/. Då k anses vara en bokstav som inte passar i ett romanskt språk stavas därför ord med /tɕ/ plus /e/ eller /i/ med tg (till exempel tgirar) istället för med ch. Användningen av sch för både /ʃ/ och /ʒ/, och av tsch för /tʃ/ har tagits över från tyskan, och rätoromanskans stavning är därmed en kompromiss mellan romansk och tysk stavning.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Rumantsch Grischun, 16 mars 2017.