Runstensfadder

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En runstensfadder är en förening (vanligt är till exempel hembygdsföreningar eller fornminnesföreningar) eller en privatperson (till exempel markägaren) som ideellt och på uppdrag av svenska Riksantikvarieämbetet åtar sig att se efter en viss runsten i Sverige.[1] Runstensfadderns viktigaste uppgift är att titta till runstenen då och då för att snabbt kunna rapportera till Runverket hos Riksantikvarieämbetet eller till länsstyrelsen om något skulle hända med stenen, till exempel om den sandar, bitar lossnar, om den är på väg att välta eller har blivit påkörd.

Runstensfadderns uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Fukt och näring på en sten ger påväxt, därför bör klippt gräs, fågelspillning, nedfallna löv och liknande tas bort direkt när det hamnat på stenytan och detta är något en runstensfadder kan hjälpa till med.[2] Om runstenen är av en stensort som granit eller gnejs, är utan öppna sprickor och ytan inte sandar eller grusar, kan runstensfaddern även tvätta stenen en gång per år med mjuk borste och vatten (vattentvätt får enbart utföras under den frostfria tiden av året), röja bort sly och andra växter i stenens närhet (markägarens tillstånd krävs dock). Runstensfaddern rapporterar också in uppgifter om stenens och närmiljöns tillstånd till Riksantikvarieämbetet.[3]

Prioritering av åtgärder[redigera | redigera wikitext]

I Riksantikvarieämbetets Vårda väl-serie finns ett informationsblad avseende runstensvård.[4] I Vårda väl-bladet anges prioriteringsordningen för åtgärder. Det som är mest akut och som är viktigast att rapportera till Riksantikvarieämbetet eller till sin länsstyrelse är om man upptäcker att en sten lutar. Om en sten riskerar att välta finns risk för personskador. Prioritet två är om man upptäcker att stenen eller stenens ristning riskerar att gå varaktigt förlorad, till exempel genom att en bit av stenen har lossnat (många runstenar är hopsatta av fragment), om ytan sandar eller grusar, eller om stenen har blivit vandaliserad. Lägsta prioritet är påväxt eller att färgen börjar blekas. I princip alla runstenar som står utomhus har påväxt, (lav är till exempel en indikator på ren luft och mossa tycker om sten som står fuktigt och i skugga). Därför är påväxt i regel inte något som behöver rapporteras.[1] Att den moderna röda färgen i runorna har blekts kan se tråkigt ut och försvårar möjligheten att se runorna, men imålningen handlar mer synliggörande - imålning är alltså inte en konserveringsåtgärd och är inte akut.[5]

Skyltansvar[redigera | redigera wikitext]

Har en fadder eller allmänheten frågor till länsstyrelsen eller till Riksantikvarieämbetet är det bra att kunna ange antingen numret på runinskriften eller den beteckning stenen har som fornlämning i Fornsök. Numret finns ofta angivet på en skylt som står i stenens närhet. Ibland förekommer det äldre skyltar som är uppställda av Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet tillverkar och reser inte skyltar numera, utan om en fadder eller allmänheten har frågor kring skyltning bör denne kontakta sin länsstyrelse. Länsstyrelserna är tillståndsgivande myndighet och det är till dem man ska vända sig om man vill att en runsten eller fornlämning ska ha en skylt. Länsstyrelserna kan i sin tur ge i uppdrag åt exempelvis en entreprenör, ett länsmuseum eller en hembygdsförening att skylta runstenar och andra fornlämningar inom länet. Men många runstenar och fornlämningar i Sverige är dock oskyltade. Det finns inget juridiskt krav på att alla runstenar och andra fornlämningar ska ha skyltar, utan förekomsten eller avsaknaden av skyltar och informationstexter är oftast en fråga om ekonomiska resurser och prioriteringar inom länet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Runstensvård – vad kan det omfatta? | Riksantikvarieämbetet”. www.raa.se. http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/runstenar/runstensvard-vad-kan-det-omfatta/. Läst 11 augusti 2015. 
  2. ^ ”Varför växer det på run- eller gravstenar?”. K-blogg. http://www.k-blogg.se/2014/02/14/varfor-vaxer-det-pa-run-eller-gravstenar-2/. Läst 11 augusti 2015. 
  3. ^ ”Hur kan man hjälpa till att bevara våra runstenar?”. K-blogg. http://www.k-blogg.se/2014/09/08/hur-kan-man-hjalpa-till-att-bevara-vara-runstenar/. Läst 11 augusti 2015. 
  4. ^ ”Vårda väl-blad | Riksantikvarieämbetet”. www.raa.se. http://www.raa.se/hitta-information/publikationer/varda-val-blad/. Läst 11 augusti 2015. 
  5. ^ ”Att måla runstenar”. http://www.k-blogg.se/2014/10/10/att-mala-runstenar/. Läst 27 augusti 2015.