Rusiner
Rusiner (även rutener, ruser, routener, ruthener, rusnaker) (tyska: Ruthenen, lat. Rutheni, Ruteni) är ett ord som härleds ur ordroten Rus, och är en etnonym som betecknar kärnbefolkningen i Rutenien och är ett samlingsbegrepp för ukrainare och belarusier.
Etnonym och identitet[redigera | redigera wikitext]
Som etnonym påträffas ordet rusin (rhos) i en frankisk krönika från år 839[1] Namnet användes om människor med anknytning till Rutenien; ordet förekommer därefter i en mängd källor, däribland i Kievfursten Olegs avtal med grekerna i Bysans år 911 (nämns 7 gånger), Igors avtal från 945 (nämns 6 gånger), i staden Smolensks avtal med tyskarna[2], och används senare som etnonym i Galizien-Volynien-furstendömet, Storfurstendömet Litauen och som en samlande beteckning på ukrainarna och belarusierna i de polska texterna mellan 1200- och 1900-talet, en benämning båda dessa folken betecknar sig med.
Under medeltiden, och då särskilt under 1500- och 1600-talen, användes termen rusinskij i centrala Ukraina beträffande språket, religionen samt som en etnonym för att beteckna nationaliteten hos folket som bodde i dessa områden. I Galizien och Bukovina överlevde detta namn till början av 1950-talet, och i Transkarpatien används det ännu idag. Uppskattningsvis finns det idag omkring 1,2 miljoner rusiner.
En liten parentes i sammanhanget är att områdena som de polsk-ryska krigen 1648–1654 och 1654–1667 hade berört kallades för Lillrutenien och befolkningen i dessa för rutener. Beteckningen "Ukraina" användes av den polska sidan, och då endast i territoriellt syfte för att beskriva vojvodskapen i de östra delarna av landet. Polackerna själva kallade "ukrainarna" för rusiner (polska: "rusini", ett ord med rötter i 900-talets Rutenien), som avsåg "folk från Rus" och Kievrus, vilket många dokument från den tiden visar. Folken i Ukraina och Belarus använde samma namn om sig själva.[3]. I svenska skrifter benämns rusiner ibland felaktigt "ryssar".[4]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Annalerna från St Bertenklostret (839).
- ^ ПРОЕКТ ДОГОВОРА СМОЛЕНСКА С НЕМЦАМИ ПОЛОВИНЫ XIII ВЕКА
- ^ "Otrekajas' ot russkogo imeni", Sergej Rodin, Moskva, 2006
- ^ Larsson, Mats G. (1993). Rusernas rike. Norge: Bokförlaget Atlantis. sid. 7-8. ISBN 91-7486-071-2
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Karlsson, Ingmar (2018). ”Rutenerna — Andy Warhols folk”. De små folkens historia : minoriteter i Europa. Lund: Historiska media. sid. 134-154. Libris 21750130. ISBN 9789175456188