Samtycke

Samtycke är en så kallad ansvarsfrihetsgrund. Det vill säga att en gärning, som i juridisk mening annars skulle ha varit straffbar, kan medföra ansvarsfrihet genom att parterna har agerat i samtycke. Den uttrycks ofta genom den latinska sentensen "volenti non fit injuria". I svensk rätt finns bestämmelsen om detta i 24 kap. 7 § brottsbalken.

Samtycket har en ibland tänjbar gräns, men praxis är att i samhället i övrigt kan en part i princip samtycka till "ringa misshandel" det vill säga en lägre form av misshandel enligt brottsbalken.

Om det går längre än så anser man inte längre att samtycket gäller och då föreligger heller ingen ansvarfrihetsgrund. Problem har uppstått vid exempelvis våldsamma sexlekar, samt sporter med hög grad av kroppskontakt, där man i stort sett hävdar samtycke, men då det har övergått i icke ömsesidigt accepterade våldshandlingar.

Exempel

I sport förekommer förväntad och i sportens eget regelverk styrd kroppskontakt och ett visst mått av "tillåtet våld", till exempel en tackling. Man anses samtycka till att bli utsatt för denna typ av "våld" då man medvetet deltar i sporten.