Samtycke

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Samtycke

Samtycke är en så kallad ansvarsfrihetsgrund. Det vill säga att en gärning, som i juridisk mening annars skulle ha varit straffbar, kan medföra ansvarsfrihet genom att parterna har agerat i samtycke. Den uttrycks ofta genom den latinska sentensen "volenti non fit injuria" (den som vill kommer inte till skada).[1] I svensk rätt finns bestämmelsen om detta i 24 kap. 7 § brottsbalken.[2]

Gränser[redigera | redigera wikitext]

Samtycket har en ibland tänjbar gräns. Den samhälleliga praxisen är att en part i princip kan samtycka till ringa misshandel, det vill säga en lägre form av misshandel enligt brottsbalken. Denna form av misshandel innebär frånvaro av permanent/långvarig skada och förutsätts gälla exempelvis inom kontaktsporter och medverkan i BDSM-lekar och produktion av pornografi.[3] Om det går längre än så anser man inte längre att samtycket gäller, och då föreligger heller ingen ansvarsfrihetsgrund.

Olika sammanhang[redigera | redigera wikitext]

Sex[redigera | redigera wikitext]

I flera länder definieras våldtäkt som sex utan samtycke.[4]

Den 1 juli 2018 började en ny lagstiftning gällande sexualbrott i Sverige att gälla. Grundprincipen i lagen är att det är förbjudet att ha samlag med en person som inte har gett sitt samtycke genom att uttryckligen säga ja eller aktivt visat att den vill delta. Frånvaron av ett nej är otillräckligt som samtycke.[5] Barn kan inte ge sitt samtycke till sex med en vuxen, vilket innebär att detta automatiskt räknas som våldtäkt.[6][7][8] Skälet för denna speciella lagstiftning – som genomfördes efter #metoo-rörelsens uppmärksammande av en mängd sexuella övergrepp – var att sexualbrottslagstiftningen skulle bli mer heltäckande. Dessutom skulle lagen sända en tydlig signal, för att påskynda attitydförändringar i samhället. Däremot innebar lagen inte någon praktisk förändring av det kriminaliserade området. Kritiker av lagen har också pekat på att lagen skulle kunna göra det straffbara området otydligt, vilket kan leda till problem med rättssäkerheten.[9]

Företrädare av den nordiska modellen kring prostitution anser ofta att samtycke i samband med försäljning av en sexuell tjänst aldrig kan ges, på grund av förmodat maktövertag för köparen. Tanken är dock kontroversiell och omdiskuterad[10][11] och beskrivs inte i svenska Brottsoffermyndighetens översikt över samtyckeslagstiftningen. Där framställs dock att samtycke inte kan ges om den ena parten utnyttjar en person som befinner sig i "en särskilt utsatt situation".[12] Från politiskt håll hävdas att köp av sexuell tjänst alltid är ett övergrepp,[13] och Sverige har sedan 1 augusti 2022 skärpt straffet för sexköp.[4]

Vård och forskning[redigera | redigera wikitext]

Tydlighet, frivillighet och möjlighet att återkalla är tre fundament för samtycke, inom såväl hälso- och sjukvård och inom forskning och biobanker.[14] Patientens rätt att själv bestämma är en utgångspunkt för vården, vilket beskrivs i patientlagen. På samma sätt är samtycke en central del av den etikprövning som görs innan forskning som innefattar människor får påbörjas. I forskning med barn är samtycke ofta mer etiskt komplext. Barn kan ha svårare att överblicka risker och konsekvenser av forskning och kan påverkas av vuxna. Ofta behöver vårdnadshavare samtycka istället. Barn som inte kan samtycka själva ska på ett åldersanpassat sätt informeras så långt som möjligt om vad forskningen innebär.[15] Även om föräldrar samtycker får inte forskning utföras på barn som är under 15 år och förstår vad forskningen innebär och motsätter, enligt etikprövningslagen.[16]

Sport[redigera | redigera wikitext]

I sport förekommer förväntad och enligt sportens eget regelverk styrd kroppskontakt och ett visst mått av "tillåtet våld", exempelvis en tackling. Man anses samtycka till att bli utsatt för denna typ av våld då man medvetet deltar i sporten. Detta sker enligt principen om "social adekvans",[17] och påminner om begrepp som "den som ger sig in i leken, får leken tåla". I alla lekar gäller dock att reglerna måste förstås av samtliga inblandade, och att regelöverträdelser leder till konsekvenser.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Vilja och välja”. Göteborgs Fria. http://www.goteborgsfria.se/artikel/132723. Läst 20 juli 2020. 
  2. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Brottsbalk (1962:700) Svensk författningssamling 1962:1962:700 t.o.m. SFS 2020:617 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700. Läst 20 juli 2020. 
  3. ^ ”Är det olagligt att slåss i frivilliga slagsmål? - Nödvärn och annan ansvarsfrihet - Lawline”. lawline.se. 10 februari 2020. https://lawline.se/answers/ar-det-olagligt-att-slass-i-frivilliga-slagsmal. Läst 10 augusti 2021. 
  4. ^ [a b] Haraldsdotter, Ylva. ”Sexualbrottslagstiftningen - Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) - Uppsala universitet”. www.nck.uu.se. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sexuellt-vald/sexualbrottslagstiftningen/. Läst 11 december 2022. 
  5. ^ ”Sex och samtycke”. 1177. https://www.1177.se/Kronoberg/liv--halsa/sexuell-halsa/sex-och-samtycke/. Läst 11 augusti 2022. 
  6. ^ ”Brottsbalken: Om sexualbrott”. https://lagen.nu/1962:700#K6. 
  7. ^ Sundberg, Marit (19 april 2016). ”Regeringens utredare föreslår samtyckeslag”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringens-utredare-foreslar-samtyckeslag. Läst 20 maj 2019. 
  8. ^ ”Här är 13 nya lagar som börjar gälla den 1 juli 2018”. Sveriges Television (SVT). 3 juli 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-13-nya-lagar-som-borjar-galla-den-1-juli-2018. Läst 30 november 2020. 
  9. ^ ”samtyckeslagstiftning - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/samtyckeslagstiftning. Läst 12 december 2022. 
  10. ^ Holmström, Charlotta; Skilbrei, May-Len (16 december 2013). ”The 'Nordic model' of prostitution law is a myth” (på engelska). The Conversation. http://theconversation.com/the-nordic-model-of-prostitution-law-is-a-myth-21351. Läst 11 december 2022. 
  11. ^ PPGR (29 februari 2020). ”Canadian Sex Work Policy, the Failure of the “Nordic Model,” and Future Approaches” (på engelska). PP+G REVIEW. https://ppgreview.ca/2020/02/28/canadian-sex-work-policy-the-failure-of-the-nordic-model-and-future-approaches/. Läst 11 december 2022. 
  12. ^ ”Alla sexuella handlingar ska vara frivilliga” (på svenska). Om lagen. https://www.frivilligtsex.se/om-lagen/. Läst 11 december 2022. 
  13. ^ Verdicchio, Michael (16 juli 2020). ”Ministern: Sexköp är övergrepp”. gp.se. https://www.gp.se/1.30849115. Läst 11 december 2022. 
  14. ^ ”Samtycke inom vård och inom medicinsk forskning. Komet beskriver 2019:07”. Kommittén för teknologisk innovation och etik. Februari, 2020. https://www.kometinfo.se/wp-content/uploads/2020/02/Samtycke_Komet-beskriver_2019_07.pdf. Läst 4 februari 2022. 
  15. ^ Eriksson, Stefan. ”Forskning på barn - CODEX regler och riktlinjer för forskning - Uppsala universitet”. codex.uu.se. https://codex.uu.se/forskning-pa-manniskor/forskning-pa-barn/. Läst 3 maj 2022. 
  16. ^ ”Vad säger lagen? Etikprövningsmyndigheten”. Etikprövningsmyndigheten. https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/. Läst 3 maj 2022. 
  17. ^ Berglund, Erik (2022-01-14). Ansvarsfrihet vid BDSM. Uppsala universitet. sid. 48. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1641749/FULLTEXT01.pdf. Läst 3 maj 2022