Sancha av León
| Sancha av León | |
 | |
| Född | 1018 (cirka)[1] |
|---|---|
| Död | 7 november 1067 León, Spanien |
| Begravd | Basilica of San Isidoro |
| Medborgare i | Kungariket León och kungariket Galicien |
| Sysselsättning | Regerande drottning[2] |
| Befattning | |
| Monark av León (1037–1065) | |
| Make | Ferdinand I av León (g. 1033–)[3] |
| Barn | Urraca av Zamora (f. 1033 och 1034)[4] Sancho II av Kastilien (f. 1036)[4] Elvira av Toro (f. 1038 och 1038) Alfons VI av León och Kastilien (f. 1040) García II av Galicien (f. 1042)[4] |
| Föräldrar | Alfonso V av León Elvira Mendes |
| Släktingar | Bermudo III av León (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Sancha av León, född 1018, död 1067, var en prinsessa och drottning av Léon, gift med Spaniens kung Ferdinand I av León, greve av Kastilien. Huruvida hon själv var regerande drottning av León mellan 1037 och 1065 eller bara överförde sin rätt till sin make och var drottning i egenskap av gemål är oklart och föremål för debatt.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Sancha av León var dotter till kung Alfonso V av León och Elvira Menéndez, och syster till kung Bermudo III av León, som efterträdde hennes far 1028. Hon trolovades år 1029 med greve García Sánchez av Kastilien. Hennes trolovade mördades dock före bröllopet, och hon trolovades istället med hans bror och efterträdare, Ferdinand. Vigseln ägde rum 1032. Hennes make har ofta kallats den förste kungen av Kastilien, men det var i själva verket deras son som först tog den titeln, och Kastilien var vid denna tid fortfarande ett grevskap.
År 1037 dödades hennes bror av hennes make vid Slaget vid Tamarón. Eftersom hennes bror avled barnlös, gick arvsrättigheterna till Leons tron vidare till Sancha. Frågan om hennes arvsföljd är diffus och oklar under en tid när de spanska kungadömena just övergick från valmonarkier till arvmonarkier, och hennes trontillträde har sagts vara det första trontillträdet genom arv,[5] och hon ska därmed ha ärvt tronen i "egen rätt".[5]
Vid denna tid fanns det inget precedensfall för kvinnliga monarker, och tronen tycks ha gått vidare jure uxoris genom Sancha till hennes make, som krönte sig till kung av Leon genom äktenskap, varpå Sancha därefter tycks ha varit Leons drottning som gemål.[6] Exakt hur hennes ställning ska definieras är inte klarlagd, och det är oklart huruvida hon ska anses varit en monark (regerande drottning) eller enbart drottning i egenskap av gift med en kung: det noteras att hon anges ha tillträtt tronen utan ifrågasättande 1037, men också att hennes make år 1065 lämnade tronen vidare till deras son trots att Sancha fortfarande var vid liv.[5]
Från 1056 och framåt kallades Ferdinand och Sancha för kejsar-kung och kejsarinne-drottning i samtida dokumentation.
År 1065 avled Ferdinand I. Stridigheter utbröt mellan barnen, och Sancha ska då ha gjort upprepade försök att medla mellan dem. Hon var en sekulär abbedissa i klostret monasterio de San Pelayo.
Barn[redigera | redigera wikitext]
- Urraca av Zamora
- Ferdinand II av León och Kastilien
- Elvira av Toro
- Alfons VI av León och Kastilien
- García II av Galicien
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, Leon, Königin Sancha, läst: 9 oktober 2017, licens: Open Data Commons Attribution License, Creative Commons Erkännande 2.0 Generisk.[källa från Wikidata]
- ^ Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 1022915371, läst: 17 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Janse, Sharon L. : The Monstrous Regiment of Women
- ^ Sánchez Candeira, Alfonso (1999). Castilla y León en el siglo XI. Estudio del reinado de Fernando I. Madrid: Real Academia de la Historia. ISBN 84-89512-41-8.