Sankthelenagök

Från Wikipedia
Sankthelenagök
Status i världen: Utdöd[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningGökfåglar
Cuculiformes
FamiljGökar
Cuculidae
SläkteNannococcyx
ArtSankthelenagök
N. psix
Vetenskapligt namn
§ † Nannococcyx psix
AuktorOlson, 1975
Utbredning

Sankthelenagök[2] (Nannococcyx psix) är en utdöd fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar som förekom på ön Sankt Helena.[3]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Sankthelenagöken är enbart känd från en del av ett humerus insamlat i Prosperous Bay Valley på Sankta Helena, daterat med kol-14-metoden till runt 1640.[4] Att döma av dess storlek kan den ha varit bland de minsta gökarna, möjligen mindre till och med de små 15–18 cm långa afrikanska gökarna i släktet Chrysococcyx som den kopplats till,[5] men är så pass avvikande att den placerats i sitt eget släkte, Nannococcyx. Det har också föreslagits att den hade små vingar, därav liten humerus, likt likaledes utdöda sankthelenahärfågeln.

Flygbild över den isolerade ön Sankta Helena där benlämningar av arten hittats.

Levnadssätt och utdöende[redigera | redigera wikitext]

Sankthelenagöken antas ha varit skogslevande och dog troligen ut när ön avskogades på 1700-talet.[1] Möjligen spelade även predation från invasiva djurarter in, som katter, råttor och hundar, men detta har inte dokumenterats. Likt många andra gökar var sankthelenagöken troligen boparasit, men fågelns möjliga bovärdar är okända och ingen passande fågelart finns där idag. Möjligen är även de utdöda.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Nannococcyx psix Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.1). doi : 10.14344/IOC.ML.5.1.
  4. ^ Lewis, C. A. (2008) The Late Glacial and Holocene avifauna of the island of St Helena, South Atlantic Ocean. Transactions of the Royal Society of South Africa 63: 129-144.
  5. ^ Olson, S. L. (1975) Paleornithology of St. Helena Island, South Atlantic Ocean. Smithsonian Contributions to Paleobiology 23.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]