Santogräsfågel

	Santogräsfågel; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Gräsfåglar; Locustellidae
Släkte	Cincloramphus
Art	Santogräsfågel; C. whitneyi
Vetenskapligt namn
	§ Cincloramphus whitneyi
Auktor	(Mayr, 1933)
Synonymer
	Guadalkanalgräsfågel; Megalurulus whitneyi; Melanesisk gräsfågel (när guadalkanalgräsfågel inkluderas);

Santogräsfågel^[2] (Cincloramphus whitneyi) är en fågel i familjen gräsfåglar inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer endast i bergstrakter på en enda ö i Vanuatu. Trots det begränsade utbredningsområdet anses beståndet vara livskraftigt.

Utseende och läte

Santogräsfågeln är en relativt kraftig och långstjärtad sångare. Ovansidan är mörkbrun. Bröstet och ansiktet är ljusare orange- till rostrött, med ett mörkt ögonstreck. Vanligaste lätet består av explosiva och hårda grälande toner.^[4]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer endast i bergstrakter på Espiritu Santo i Vanuatu.^[3] Tidigare inkluderades även guadalcanalgräsfågeln (C. turipavae) i arten. Denna urskiljs dock allt oftare som egen art.^[1]^[3]^[5]

Släktestillhörighet

Arten placeras traditionellt i släktet Megalurulus.^[1] DNA-studier från 2018^[6] visar dock att arterna i Megalurulus inte är varandras närmaste släktingar utan bildar en klad tillsammans med de tidigare lärksångarna i Cincloramphus, fijigräsfågeln, timorgräsfågeln (Buettikoferella) samt rostgräsfågeln och papuagräsfågeln från Megalurus. Författarna till studien rekommenderar att alla dessa placeras i Cincloramphus som har prioritet, och denna hållning följs här.

Levnadssätt

Santogräsfågeln hittas i undervegetation i fuktiga bergsskogar på mellan 750 och 1500 meters höjd. Den påträffas också sällsynt ner till havsnivån. Liksom andra medlemmar av familjen har den en tendens att krypa runt i vegetationen som en mus.^[4]

Status

Arten har ett begränsat utbredningsområde, men beståndet anses vara stabilt. ÌUCN kategoriserar den som livskraftig.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Harry Payne Whitney (1872-1930), en amerikansk filantrop som sponsrade en rad expeditioner till Stilla havet 1921-1922 för American Natural History Museum.^[7]

Referenser

^ [a b c d] Birdlife International 2016 Cincloramphus whitneyi . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
^ [a b] Madge, S., J. del Hoyo, N. Collar, P. C. Rasmussen, C. J. Sharpe, and G. M. Kirwan (2022). Santo Thicketbird (Cincloramphus whitneyi), version 1.0. In Birds of the World (S. M. Billerman and N. D. Sly, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.guathi2.01
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
^ Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Cincloramphus whitneyi.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2016 Cincloramphus whitneyi . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.

[BLS-2] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[IOC-3] [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.

[BOW-4] [a b] Madge, S., J. del Hoyo, N. Collar, P. C. Rasmussen, C. J. Sharpe, and G. M. Kirwan (2022). Santo Thicketbird (Cincloramphus whitneyi), version 1.0. In Birds of the World (S. M. Billerman and N. D. Sly, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.guathi2.01

[CC-5] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26

[6] Alström, P., A. Cibois, M. Irestedt, D. Zuccon, M. Gelang, J. Fjeldså, M.J. Andersen, R.G. Moyle, E. Pasquet, and U. Olsson (2018), Comprehensive molecular phylogeny of the grassbirds and allies (Locustellidae) reveals extensive non-monophyly of traditional genera, and a proposal for a new classification, Mol. Phylogenet. Evol.

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]