Scheepmakerkronduva

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Scheepmakerkronduva
Status i världen: Sårbar[1]
GouraScheepmakeriFinsch (cropped).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteKronduvor
Goura
ArtRödbröstad kronduva
G. scheepmakeri
Vetenskapligt namn
§ Goura scheepmakeri
AuktorFinsch, 1876
Utbredning
Scheepmaker's Crowned Pigeon.png
Hitta fler artiklar om fåglar med

Scheepmakerkronduva[2] (Goura scheepmakeri) är en fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Scheepmakerkronduvan är liksom alla kronduvor en blågrå mycket stor marklevande duva med en solfjäderformad tofs, denna art med en kroppslängd på hela 71–79 cm. Tofsen är omönstrat grå och undersidan djupt rödbrun från hals till stjärt. Liknande victoriakronduvan har vita spetsar på tofsen och mindre utbrett rödbrunt på bröstet. Sclaterkronduvan är rödbrun även på strupen och vingtäckarna (scheepmakerkronduvan är grå), medan nedre delen av buken är grå. Ögat är rött, näbben mörkt blågrå och benen purpurröda.[1][4]

Lätet är ett djupt och ihåligt dånande, som ett dunkande hjärta: "boom-boom, boom-boom...", något påminnande om en kasuar. Eventuella skillnader mot sclaterkronduvan har inte dokumenterats.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer på Nya Guinea, utmed kusten på sydöstra delen av ön från Hall Sound till Orangerie Bay.[6] Tidigare behandlades denna art och sclaterkronduva (Goura sclateri), då med det svenska trivialnamnet rödbröstad kronduva, och vissa gör det fortfarande.[7] DNA-studier visar att scheepmakeri är systerart till drottningkronduva snarare än sclateri.[8]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten bebor både torr och fuktig regnskog i låglänta områden och lägre bergstrakter, lokalt upp till 800 meters höjd och möjligen ännu högre. Fågeln håller sig på marken där den livnär sig av frön, bär och fallfrukt. Den kan ses i grupper om tre till sju fåglar, mer sällsynt hela tio till 30 individer. En fågel skrämdes iväg från sitt bo i början av augusti.[4]

Status[redigera | redigera wikitext]

Artens bestånd uppskattas preliminärt till färre än 10 000 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av skogsavverkingar och jakt. Den är upptagen på internationella naturvårdsunionen IUCN:s röda lista som sårbar.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns både svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Cornelis Scheepmaker (född 1838), en holländsk handlare i och samlare av specimen som försåg Otto Finsch med ett levande exemplar från Amsterdams zoo.[9][10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2014 Goura scheepmakeri Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  4. ^ [a b] Baptista, L. F., P. W. Trail, H. M. Horblit, G. M. Kirwan och E. F. J. Garcia (2020). Scheepmaker's Crowned-Pigeon (Goura scheepmakeri), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.soucrp2.01
  5. ^ Pratt, T. K., and B. M. Beehler (2015) Birds of New Guinea. Second edition. Princeton University Press, Princeton, NJ, USA.
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  7. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  8. ^ Bruxaux, J.; Gabrielli, M.; Ashari, H.; Prŷs-Jones, R.; Joseph, L.; Milá, B.; Besnard, G.; Thébaud, C. (2018). ”Recovering the evolutionary history of crowned pigeons (Columbidae: Goura): Implications for the biogeography and conservation of New Guinean lowland birds”. Molecular Phylogenetics and Evolution 120: sid. 248-258. doi:10.1016/j.ympev.2017.11.022. 
  9. ^ Finsch, Otto (1875). ”On a new species of crown-pigeon”. Proceedings of the Zoological Society of London: sid. 631–633. https://biodiversitylibrary.org/page/28501908. 
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]