Seikantunneln

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta över Seikantunneln.

Seikantunneln i Japan är världens näst längsta järnvägstunnel[1]. Den är 53,85 kilometer lång och går mellan de två största japanska öarna, Honshu och Hokkaido.[2]

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Tvärsnitt av undervattenssektionen. (1) Huvudtunnel, (2) servicetunnel, (3) pilottunnel, (4) hopkopplingstunnel
Profil över Seikantunneln (1)änden på Honshū, (2) Tappi-Kaitei Station, (3) Yoshioka-Kaitei station (4) änden på Hokkaidō.

Undersökningar för bygget påbörjades 1946, själva konstruktionen påbörjades 1964 och tunneln öppnade 1988.[3]

Av tunnelns 53,85 km längd går 23,30 km under havet och 30,55 km underjordisk sträckning på land. Det är drivet tre parallella tunnlar, en pilottunnel som drevs först för att undersöka de geologiska förutsättningarna, en servicetunnel och den dubbelspåriga järnvägstunneln. Järnvägstunneln har största gradient 12 promille och minsta kurvradie 6,5 km. Tunneln går hela tiden minst 100 m under havsbotten och största vattendjupet ovan tunneln är 140 m.[2] Tunneln ventileras kontinuerligt genom de sluttande entrétunnlarna till de underjordiska stationerna och det pumpas upp 20 ton vatten per minut ur tunneln.[2]

Treskenspår[redigera | redigera wikitext]

Treskensspår
Tunnelmynningen på Honshu.

Tunneln är en del av den smalspåriga (1067 mm) Tsugaru-Kaikyolinjen och används på den för godstrafik och normalspåriga Hokkaido Shinkansen för höghastighetståg.

För att båda tågtyperna ska kunna trafikera tunneln har den och delar av de anslutande bansträckningarna utrustats med treskensspår.[2][4] Det är en total längd av 82 km som även inbegriper tre andra tunnlar.[5]

Tunneln byggdes redan från början för att hysa den sedan länge planerade Hokkaido Shinkansen. Infästningen av rälerna sker på betongplattor. Dessa har redan från början den bredd som behövs för Shinkansen och byggdes med färdiga infästningspunkter för en tredje räl i normal spårvidd. Tunneln har kompletterats till treskensspår. Samtidigt som den tredje rälen installerades byttes även den gemensamma rälen ut.[6][4]

Även elsystemet är olika mellan konventionella tåg och Shinkansen i Japan och tunneln har konverterats till matning med 25 kV spänning enligt Shinkansenstandard och denna matning används av alla tåg. Förutom den elektriska spänningshöjningen byttes även kontaktledningen ut till en tyngre ledning med högre mekanisk spänning enligt höghastighetstågens krav. Eftersom tågen genom systemet med tre räler inte har samma symmetrilinje har kontaktledningen att hängts mellan de respektive tågtypernas mittlinje så att de kommer att ligga något förskjuten men inom pantografernas kapacitet.[6] JR Kamotsu har tagit fram en ny lokmodell som kan köra med både elsystem och signalsystem enligt Shinkansenstandard som används för godståg på sträckningarna som går på treskensspåret genom tunneln.[7]

Train on Train[redigera | redigera wikitext]

Ett problem med samtrafik av Shinkansen och godstrafik genom tunnlarna med treskensspår är att de smalspåriga godstågen riskerar att spåra ur av tryckvågen då de möter ett Shinkansen som färdas i hög fart. JR Hokkaido driver därför sedan 2005, (från 2010 tillsammans med JR Kamotsu) ett projekt 'Train on Train' som går ut på att ställa smalspåriga godsvagnar på normalspåriga och kunna köra godstågen i 200 km/h på treskensspåret och även kunna möta Shinkansen i högre hastighet.[8]


Trafik[redigera | redigera wikitext]

Tunneln trafikeras av 13 Shinkansenavgångar och upp till 51 godståg om dagen.[5]

Problemet med att godståg inte kan möta Shinkansen som går i hög hastighet i tunnlar avhjälpes genom att begränsa hastigheten för Shinkansen till 140 km/h i tunneln.[5] Eftersom treskenspåret trafikeras av så många godståg är det inte ett alternativ att köra dem endast när inget Shinkansen är i tunneln.

Innan Hokkaido Shinkansen färdigställts trafikerades Tsugaru-Kaikyolinjen även av persontåg. 2001 gick det 11 persontåg per dag mellan AomoriHonshu och HakodateHokkaido medan det gick upp till 52 godståg.[9]


Stationer[redigera | redigera wikitext]

Seikantunneln vid Yoshioka station. Observera den asymmetriska placeringen av rälerna på betongplattorna, som ger plats för en tredje räl för Shinkansen. Bilden är tagen innan spåret uppgraderades till treskensspår.
Bergbanan Mogura vid stationen Taiken-koudou som är bottenstationen vid Tappi.

Det finns två stationer under havsnivå i tunneln, Yoshioka 149,5 m u.h. på Hokkaidosidan och Tappi 135 m u.h. på Honshusidan.[2] Båda är primärt byggda av säkerhetsskäl för att kunna utrymma tåg i tunneln och är utrustade med bergbana för att komma upp till marknivån. Tappi hade fram till 2014 en utställning över tunnelbygget och även guidade visningar. Båda stationerna är numer stängda för trafik.[10][11] Tappi kom till användning som utrymningsstation första gången 2015 då rökutveckling upptäckts på ett persontåg.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gotthard tunnel: World's longest and deepest rail tunnel opens in Switzerland - BBC News” (på en-GB). BBC News. http://www.bbc.com/news/world-europe-36423250. Läst 2 juni 2016. 
  2. ^ [a b c d e] ”Seikan Tunnel Trivia” (på engelska). JR Hokkaido Hakodate Branch. http://jr.hakodate.jp/global/english/train/tunnel/tunnel_omosiro.htm. Läst 17 mars 2012. 
  3. ^ ”The path to completion of the Seikan Tunnel”. JR Hokkaido Hakodate Branch. http://jr.hakodate.jp/global/english/train/tunnel/tunnel_ayumi.htm. Läst 17 mars 2012. 
  4. ^ [a b] ”Hokkaido Shinkansen tracklaying completed”. Railway Gazette International. http://www.railwaygazette.com/news/infrastructure/single-view/view/hokkaido-shinkansen-tracklaying-completed.html. Läst 22 oktober 2015. 
  5. ^ [a b c] Yoshihiko Sato (2016). ”Hokkaido Shinkansen prepares for launch”. International Railway Journal. http://www.railjournal.com/index.php/asia/hokkaido-shinkansen-prepares-for-launch.html. Läst 28 augusti 2016. 
  6. ^ [a b] Junichi Yorita (2011). ”Current Status of Hokkaido Shinkansen”. Japan Railway & Transport Review (57): sid. 16-27. http://www.jrtr.net/jrtr57/pdf/16-27web.pdf. 
  7. ^ ”Dual-voltage loco to serve the Seikan Tunnel”. Railway Gazette International. 3 december 2012. http://www.railwaygazette.com/news/single-view/view/dual-voltage-loco-to-serve-the-seikan-tunnel.html. Läst 8 december 2012. 
  8. ^ Keiko Nannichi (16 oktober 2011). ”Research to look into feasibility of 200-kph cargo train”. The Asahi Shimbun. http://ajw.asahi.com/article/economy/technology/AJ2011101614698. Läst 3 december 2013. 
  9. ^ Shuichi Takashima (2001). ”Hokkaido”. Japan Railway & Transport Review (28): sid. 58-67. http://jrtr.net/jrtr28/pdf/ro58_tak.pdf. 
  10. ^ ”Tappi Undersea Station tour information”. JR Hokkaido Hakodate Branch. http://jr.hakodate.jp/global/english/train/tunnel/kaitei_kengaku.htm. Läst 17 mars 2012. 
  11. ^ Hiroya Ueyama och Kozue Isozaki (5 november 2013). ”With end of service in sight, Seikan Tunnel tours now a platinum ticket”. Asahi Shimbun. http://ajw.asahi.com/article/behind_news/social_affairs/AJ201311050017. Läst 22 oktober 2015. 
  12. ^ Smoke forces evacuation of 120 train passengers below Tsugaru Strait”. Japan Times. 4 april 2015. http://www.japantimes.co.jp/news/2015/04/04/national/smoke-forces-evacuation-of-120-train-passengers-in-undersea-tunnel/. Läst 22 oktober 2015.