Selma Arnheim
| Selma Arnheim | |
 | |
| Född | 26 augusti 1890[1] Göteborg[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 2 januari 1968[3] (77 år) Stockholm[4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Socialsekreterare[3], bankman |
| Redigera Wikidata | |
Selma Arnheim, född 26 augusti 1890 i Göteborg, död 2 januari 1968 i Stockholm, var en svensk banktjänsteman, socialarbetare, kvinnosaksförespråkare och filantrop som tillsammans med Ragna Norström startade den så kallade enkronainsamlingen.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Arnheim föddes 1890 i Göteborg i en judisk familj.[5] Hon fick en god utbildning, bland annat med banktjänstgöring i flera europeiska huvudstäder, varpå hon inledde en karriär som banktjänsteman.[6] Under 1920-talet engagerade hon sig i "hjälpkommittén för Ruhr", som arbetade för att samla in bistånd åt fattiga familjer i Ruhrområdet efter Versaillesfreden och Tysklands förlust i Första världskriget.[7] Arnheim kom att ägna stora delar av sitt liv åt filantropi och att kämpa för kvinnors rättigheter.[8] Efter att ha konverterat till Metodistkyrkan verkade hon för kvinnors rättigheter inom kyrkan, och bedrev för kyrkan arbete för kvinnor i fält.[5][9] Hon var en ledande personlighet inom Metodistkyrkan i Norden för kvinnors rättigheter.[5] Även efter att hon konverterat från judendomen till kristendomen fortsatte hon dock engagerat att arbeta mot antisemitism.[5]
På 1940-talet var hon med i en grupp kvinnor, som även omfattade Ragna Norström, som startade Svenska kvinnors 1-kronasinsamling. På några år uppgick antalet insamlade enkronor till miljontals, pengar som användes under och efter andra världskriget i bland annat Finland, Tyskland och Polen för att motverka nöd. I Tyskland grundades två barnhem i närheten av Hamburg med stöd av pengar från insamlingen, och i Israel grundades också ett barnhem åt flyktingbarn.[9] Med stöd av insamlingen tog man också emot ungerska flyktingar i Schwedenhaus i Wien. Arnheim bidrog också till att barn med lepra i Etiopien fick åtta paviljonger för vård i Addis Abeba.[6] 1953 omorganiserades arbetet i 1-kronainsamlingen till "Selma Arnheims stiftelse för nationell och internationell hjälpverksamhet".[8]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, s. 2 .[källa från Wikidata]
- ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Selma Arnheim död, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning .[källa från Wikidata]
- ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] ”Päewaleht 2 september 1938 — DIGAR Eesti artiklid”. dea.digar.ee. https://dea.digar.ee/cgi-bin/dea?a=d&d=paevalehtew19380902.2.43. Läst 19 maj 2020.
- ^ [a b] "Selma Arnheim död", Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 5 januari 1968. Läst 19 maj 2020.
- ^ "Till svenske män och kvinnor", Göteborgs Dagblad, 8 februari 1923. Läst 19 maj 2020.
- ^ [a b] Marklund, C. (2016). Neutrality and solidarity in Nordic humanitarian action. London: Overseas Development Institute. (HPG Working Paper, January 2016)
- ^ [a b] Glück, Emil (2016-11-05) (på engelska). Hachshara and Youth Aliyah in Sweden 1933-1948. Lulu.com. ISBN 978-1-326-77991-7. https://books.google.se/books?id=srksDQAAQBAJ&pg=PA169&lpg=PA169&dq=Selma+Arnheim&source=bl&ots=C96nPgx655&sig=ACfU3U25aeeAqxHNpsjv410K3mPUG7k59A&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjvqO2M4MDpAhVSzqYKHShFC9oQ6AEwA3oECAgQAQ#v=onepage&q=Selma%20Arnheim&f=false. Läst 19 maj 2020