Hoppa till innehållet

Serbiska revolutionen

Från Wikipedia
Serbiska revolutionen

Slaget vid Mišar (1806), målning av Afanasij Šeloumov
Ägde rum 18041817 (1833)
Plats Balkanhalvön
Resultat Skapandet av Furstendömet Serbien
Stridande
Revolutionära Serbien
Uppbackade av:
Österrike Habsburg-frivilliga
Kejsardömet Ryssland Kejsardömet Ryssland
Osmanska riket Osmanska riket
Befälhavare och ledare
Karađorđe Petrović
Miloš Obrenović I
Mateja Nenadović
Veljko Petrović
Stanoje Glavaš
Sultan Selim III
Maraşlı Ali Paşa
Sultan Mahmud II

Serbiska revolutionen syftar på de nationella och sociala upproren som serberna gjorde mot Osmanska riket under åren 1804–1835, vilket ledde till att Serbien gick från att vara osmansk provins (Belgrads Pashaluk) till en konstitutionell monarki.[1][2]

Begreppt Serbiska revolutionen myntades av Leopold von Ranke i boken Die Serbische Revolution, som utgavs år 1829.[3] Händelserna ledde till skapandet av Furstendömet Serbien.[4]

De första åren, 1804–1815, utmärktes av våldsam självständighetskamp från Osmanska riket med två väpnade uppror, som slutade med eldupphör.

Den senare perioden, 1815–1835, handlade om en fredlig förstärkning av den politiska makten och ökad självständighet, som kulminerade med rätten till ävfurstendöme mellan åren 1830 och 1833, och territoriell expansion.[5]

Den första nedskrivna konstitutionen kom år 1835, och ledde till avskaffandet av feodalism och träldom,[6] och gav Serbien suzeränitet.[5][7]

Perioden omfattar följande tid:

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 6 oktober 2012.