Shintanis zetafunktion

Från Wikipedia

Inom matematiken är Shintanis zetafunktion eller Shintanis L-funktion en generalisering av Riemanns zetafunktion. Den studerades först av Takuro Shintani (1976). Den har som specialfall Hurwitzs zetafunktion, Barnes zetafunktion och Wittens zetafunktion.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Shintanis zetafunktion av (s1, ..., sk) ges av

där varje Lj är en inhomogen linjär form (n1, ... ,nm). Specialfallet då k = 1 är Barnes zetafunktion.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Shintani zeta function, 18 maj 2014.

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hida, Haruzo (1993), Elementary theory of L-functions and Eisenstein series, London Mathematical Society Student Texts, "26", Cambridge University Press, ISBN 978-0-521-43411-9 
  • Shintani, Takuro (1976), ”On evaluation of zeta functions of totally real algebraic number fields at non-positive integers”, Journal of the Faculty of Science. University of Tokyo. Section IA. Mathematics 23 (2): 393–417, ISSN 0040-8980