Shinzo Abe

Från Wikipedia
Version från den 29 maj 2017 kl. 08.39 av Rotsee (Diskussion | Bidrag) (fel liberaldemokrater (rätt parti redan länkar i samma utgång))
Shinzo Abe
安倍 晋三

Abe 2016.

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
26 december 2012
Monark Akihito
Vicepremiärminister Taro Aso
Företrädare Yoshihiko Noda
Tid i befattningen
26 september 200626 september 2007
Monark Akihito
Företrädare Junichiro Koizumi
Efterträdare Yasuo Fukuda

Född 21 september 1954 (69 år)
Nagato, Yamaguchi prefektur, Japan
Gravplats Kirigaya saijō[1]
Politiskt parti Liberaldemokratiska partiet
Maka Akie Abe

Shinzo Abe, japanska 安倍 晋三 (Abe Shinzō), född den 21 september 1954 i Nagato, Yamaguchi prefektur, är en japansk politiker, parlamentsledamot och Japans premiärminister sedan den 26 december 2012.

Abe var tidigare Japans premiärminister mellan den 26 september 2006 och den 26 september 2007 och var också partiledare för Japans liberaldemokratiska parti mellan den 20 september 2006 och den 23 september 2007. Hans efterträdare på partiordförandeposten, Yasuo Fukuda, utsågs till ny premiärminister den 25 september 2007. Han återvaldes som partiledare den 26 september 2012 och blev åter premiärminister efter valet den 16 december 2012 då Liberaldemokraterna vann en jordskredsseger.

Abes politik har främst kretsat kring att stärka Japans militära styrka, något som USA har låtit omöjliggöra sedan andra världskriget.

Tidigt liv

Abe föddes i Nagato och studerade statsvetenskap vid Seikeis universitet, från vilket han fick examen år 1977. Han flyttade senare till USA för att studera politik vid University of Southern California. I april 1979 började han jobba för Kobelco(jp:神戸製鋼所.Sv: Kobe stålverksaktiebolag). Han lämnade stålföretaget år 1982 och fullföljde flera regeringsposter: verkställande assistent till utrikesministern, privatsekreterare till ordföranden för Japans liberaldemokratiska partis styre samt privatsekreterare till samma partis generalsekreterare.

Han föddes i en politisk familj, hans farfar, Kan Abe och far Shintaro Abe var båda politiker. Shintaro hade flera platser inom det liberaldemokratiska partiet, och var en ledande kandidat för posten som premiärminister. Han blev dock indragen i en rekryteringsskandal och blev sjuk och avled år 1991. Shinzos mor är Yoko Kishi, dotter till premiärminister Nobusuke Kishi, som i sin tur var bror till premiärminister Eisaku Sato. Shinzo har därmed släktingar som är eller har varit högt uppsatta politiker på både sin far och mors sida.

Politisk karriär

Shinzo Abe valdes till det första distriktet i Yamaguchi prefektur år 1993 efter sin fars död 1991, där han vann fler röster än någon annan i tidigare prefektursval. År 1999 blev han direktör för den sociala affärsdivisionen, suppleant för chefskabinettens sekretariat i Mori och Koizumi från 2000 till 2003.

Abe var högsta förhandlaren i det japanska parlamentet på vägnar av de japanska familjerna som genom kidnappning förts till Nordkorea, och träffade Nordkoreas ledare Kim Jong Il år 2002. Han blev extremt populär när han krävde att de japanska fångarna skulle få återvända till Japan.

Den 26 september 2006 valdes han till Junichiro Koizumis efterträdare som Japans premiärminister av underhuset, med 339 av 476 röster, och en klar majoritet i det japanska överhuset. Han blev därmed Japans yngste premiärminister någonsin.[2] Han tillkännagav sin avgång för japanska medier (bland annat NHK) den 12 september 2007, efter en rad regeringsskandaler.

Han valdes återigen till partiledare i LDP i september 2012, och blev då oppositionsledare.[3]

När LDP vann en jordskredsseger det allmänna valet som hölls den 16 december 2012 stod det klart att Abe skulle bli premiärminister igen.[4] Han tillträdde formellt som premiärminister den 26 december 2012.

Källor

  1. ^ 12 juli 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ "Shinzo Abe ny japansk premiärminister", Dagens Nyheter, läst 26 september 2006
  3. ^ Japan ex-PM Shinzo Abe elected opposition leader, BBC den 26 september 2012 (på engelska).
  4. ^ Nygammal premiärminister tar över i Japan, Ekot, Sveriges Radio, den 16 december 2012.

Externa länkar