Katsura Taro
| Katsura Taro | |
| | |
| Född | 4 januari 1848[1] Hagi, Japan |
|---|---|
| Död | 10 oktober 1913[1] (65 år) Mita, Japan |
| Medborgare i | Japan |
| Sysselsättning | Politiker, militär |
| Befattning | |
| Ledamot av Kizokuin Taiwans generalguvernör (1896) Japans premiärminister regeringen Katsura I (1901–1906)[2] Japans premiärminister regeringen Katsura II (1908–1911)[2] Japans premiärminister regeringen Katsura III (1912–1913)[2] | |
| Arbetsgivare | Takushokuuniversitetet |
| Politiskt parti | |
| Rikken Dōshikai | |
| Partner | Okoi |
| Barn | Saburō Inoue (f. 1887) |
| Utmärkelser | |
| Storofficer av Hederslegionen Kedja av Krysantemumorden Vita örnens orden Uppgående solens orden med paulowniablomster, första graden Paulowniaorden Imperial Constitution Promulgation Medal Sankt Annas orden, andra klass Kommendör av Frans Josefsorden Riddare med storkors av Bathorden Stora ordensbandet av Krysantemumorden Riddare med storkors av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden Svarta örns orden Crown Prince's Voyage to Korea Commemorative Medal | |
| Namnteckning | |
| Redigera Wikidata | |
Katsura Taro, född 4 januari 1848, död 10 oktober 1913, var en japansk markis, militär och statsman.
Katsura var son till en samurai och deltog på kejsarens sida i 1868 års inbördeskrig. Efter restaurationen bedrev han under några år militära studier i Tyskland. Han var japansk militärattaché i Berlin 1875–1878, blev 1885 generalmajor och 1886 vice krigsminister. Han delrog i omorganisationen av armén och var divisionschef i kriget mot Kina 1894–1895. Efter fredsslutet upphöjdes han till vikomt.
Katsura var krigsminister 1898–1900 och blev fältmarskalk då han avgick från posten. Mellan juni 1901 och december 1905 var han premiärminister med stöd av Ito Hirobumi och andra statsmän, bland annat vid ett misstroendevotum 1903 från deputeradekammaren, som hade funnit att budgetens utformning stred mot författningen.
Efter rysk-japanska krigets slut överlämnade han makten till Saionji Kinmochis ministär, men blev i juli 1908 åter premiärminister och samtidigt finansminister. Han upphöjdes 1903 till greve och 1907 till markis.
Politiskt tillhörde Katsura den konservativa falangen i japansk politik och hävdade att kabinettets existens berodde på kejsarens och inte på parlamentets förtroende. Han stod Yamagata Aritomo nära och sedan Yamagata dragit sig tillbaka från politiken företrädde Katsura dennes politik under sina tre ministärer.
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]
Storofficer av Hederslegionen
Kedja av Krysantemumorden
Vita örnens orden
Uppgående solens orden med paulowniablomster, första graden
Paulowniaorden
Imperial Constitution Promulgation Medal
Sankt Annas orden, andra klass
Kommendör av Frans Josefsorden
Riddare med storkors av Bathorden
Stora ordensbandet av Krysantemumorden
Riddare med storkors av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden
Svarta örns orden
Crown Prince's Voyage to Korea Commemorative Medal
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Koshaku-Katsura-Tarotopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 läs online, www.kantei.go.jp , läst: 3 juli 2019.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Katsura, Taro i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
| |||||||
|
- Japans premiärministrar
- Japans försvarsministrar
- Japans finansministrar
- Japanska fältmarskalkar
- Japanska generaler
- Japansk adel
- Japanska politiker under 1800-talet
- Japanska politiker under 1900-talet
- Storofficerare av Hederslegionen
- Födda 1848
- Avlidna 1913
- Män
- Storkorset av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden
- Mottagare av Preussiska Svarta örns orden
- Kommendörer av Frans Josefsorden
- Mottagare av Sankt Annas ordens andra klass
- Mottagare av Ryska Vita örnens orden
- Mottagare av Uppgående solens orden