Håbrand

	Håbrand; Status i världen: Sårbar; Status i Sverige: Akut hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Överklass	Broskfiskar; Chondrichthyes
Underklass	Hajar och rockor; Elasmobranchii
Överordning	Hajar; Selachii
Ordning	Håbrandsartade hajar; Lamniformes
Familj	Lamnidae
Släkte	Lamna
Art	Håbrand; L. nasus
Vetenskapligt namn
	§ Lamna nasus
Auktor	Bonnaterre, 1788
Utbredning
	Håbrandens utbredning
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Håbrand (Lamna nasus), även sillhaj, är en art i underklassen hajar. Namnet sillhaj syftar på artens föda som företrädesvis består av sill och besläktade fiskarter.

Utbredning och population[redigera | redigera wikitext]

Artens huvudsakliga utbredningsområde är norra Atlanten. Den förekommer även i Nordsjön, Medelhavet och ibland till och med i Östersjön. På södra jordklotet förekommer arten till exempel söder om Australien, vid Chiles kustlinje och i subantarktiska regioner (se karta).

På grund av överfiskning under 1970-talet i norra Atlanten gick artens bestånd dramatiskt tillbaka. Först 2001 iakttogs en stabilisering av populationen. IUCN listar hela arten som sårbar (i nordöstra Atlanten och Medelhavet "akut hotad", i nordvästra Atlanten "starkt hotad"). I Washingtonkonventionen finns håbrand med i appendix II.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Håbranden når en längd på upp till tre meter. Utseendemässigt påminner den om vithaj. Det antas att artens medellivslängd ligger vid 30 år. Håbranden skiljer sig från andra hajar i samma familj genom en vit fläck som pryder den bakre nederkanten på ryggfenan. I motsats till vithajen saknar håbranden också skyddande ögonlock.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Håbranden livnär sig huvudsakligen av fiskar som lever i stim. Vid undersökningar av djurets maginnehåll hittades även delar av andra hajarter. Även kannibalism har dokumenterats.