Hoppa till innehållet

Sjöcrona

Från Wikipedia
Sjöcrona
Enligt sköldebrevet i original: "En Fransk Skjöld, tvärdelad till tvänne lika Fält, af hvilka det öfra är blått, och deruti en öppen Gyllene Krona, men det nedra utgöres af en lindrigt wågig Sjö af silfver. På Skjölden hvilar en öppen Torner-hjelm, belagd med en af guld och blått sammanvriden hjelmkrans, utur hvilken upstiga fyra hwete-ax af guld på höga gyllene strån, midtpå omgifne af en gyllene Krona, och lutande tvänne åt hvardera sidan utåt, samt åtföljde å hvardera utsidan af tvänne Strussfjädrar, af hvilka de främre eller närmast hwete-axen, äro blå, men de bägge yttre af silfver. Skjölden omgifves af Löfwerk, som i dagen är af gull, men innantill blått; Aldeles som det med sina rätta och egenteliga Färger här afmåladt finnes.”
UrsprungSkåne
StamfarTorbjörn Eriksson
Adlad4 juli 1810
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad2 februari 1820
Gradobetitlad adel ätt nr 2273
Länk URLSida på riddarhuset.se

Sjöcrona, även stavat Siöcrona, är en svensk ätt, varav huvudmannen, enligt § 37 i 1809 års regeringsform, innehar adlig värdighet.

Ättens stamfader Torbjörn Eriksson levde under slutet av 1600-talet i Landskrona där han var handlande,[1] och där hans son Severin föddes år 1700 och avled 1766. Anrep uppger att far och son kallade sig Cronsjoe. Severin Torbjörnsson fick sonen Ludvig Cronsjoe (1726–1797) som fick assessors titel. Den senare fick med sin andra hustru, Ulrika Bush, en systerdotter till Lars Gathenhielm, sonen Cornelius Alexander Cronsjoe (1767–1824) som blev lantråd och som år 1819 adlades enligt § 37 av Regeringsformen 1809, varigen adelskapet endast tillföll ättens huvudman.[2][1] Året därpå introducerades ätten på Riddarhuset med nummer 2273. Vid adlandet upptog den adliga ätten namnet Sjöcrona.[1]

Enligt offentlig statistik tillgänglig i september 2018 var 32 personer med namnet Sjöcrona och 5 personer med namnet Siöcrona bosatta i Sverige.[3] Tillsammans blir detta 37 personer.

Personer ur släkten

[redigera | redigera wikitext]

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Riddarhusets ätt- och vapendatabas
  • Gabriel Anreps ättartavlor