Sjömanskyrkan i Göteborg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sjömanskyrkan
Kyrka
Sjömanskyrkan i september 2010
Sjömanskyrkan i september 2010
Land Sverige Sverige
Län Västra Götaland
Ort Göteborg
Trossamfund Svenska kyrkan
Invigd 15 maj 1875
Ingången till Sjömanskyrkan mot Stigbergstorget.
Ingången till Sjömanskyrkan mot Stigbergstorget.

Sjömanskyrkan i Göteborg är en stiftelse som bedriver verksamhet i en byggnad vid Stigbergstorget i Göteborg.

Namnet Sjömanskyrkan användes tidigare även om Johanneskyrkan, som användes som sjömanskyrka 1878-1985.

Verksamheten startade den 15 maj 1875 i en lokal vid Surbrunn, Järntorget, där sjömannen Josef Johansson var föreståndare.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den 7 mars 1831 hölls ett möte hos traktör Möller på Breda Vägen (numera försvunnen väg som gick i riktning från Järntorget sydväst mot Masthuggstorget) i Göteborg, med syftet att bättre tillgodose sjöfolkets intressen, såsom: utbildning av sjöbefäl - grundläggande sjömansutbildning - ombordförhållanden - åldriga sjömäns situation samt den höga arbetslösheten, men även att uppmana till gudsfruktan, laglydnad, måttlighet och seder. Man beslutade att bilda Sjömannasällskapet i Göteborg, och dess förste ordförande blev översten i flottan, C J Hjärne.

Om "...inrättandet av ett Bethelskepp" beslöts den 27 april 1838, "där gudstjänst ska hållas för svenskt sjöfolk...". I Stockholm hade kronprins Oscar skänkt sällskapet en Bethelflagga, som invigdes och välsignades av ärkebiskopen samt överlämnades till sällskapets förste kapten G. J. Behrman den 7 mars 1838.

  • Sjömansskolan i Majorna lämnade fri undervisning åt blivande sjömän.
  • Tackelskolan, på Gamla Varvet, där eleverna lärde sig rodd, segelskärning, sömnad med mera.
  • Briggen Benjamin var sällskapets skolfartyg.

Kronologi[redigera | redigera wikitext]

  • 1876 - Verksamheten flyttar till kapten J. Elfversons hus vid Stigbergsliden, strax intill sjömanshuset.
  • 1887 - Läsrummet flyttar till lokaler i det nya Sjömanshemmet vid Masthuggstorget.
  • 1894 - Ett nytt läsrum i nybyggda huset Emaus vid Stigbergsliden. Pastor Bernhard Bolin vid S:t Johanneskyrkan blir ordförande.
  • 1897 - Under fem år har man ett andra läsrum i fastigheten Nedre Kvarnbergsgatan 16, och efter år 1900 på Postgatan 3 A.
  • 1902 - Sammanslagning till ett gemensamt läsrum på Andra Långgatan 52, åren 1907-1909 i Sjömanshemmet vid Masthuggstorget.
  • 1909 - Nytt läsrum på Första Långgatan 25, samt nödhjälpsverksamhet, grötbespisning, föreläsningar och bokspridning till fartygen.
  • 1925 - Flytt till en mindre lokal vid Stigbergstorget 2. Tidningscentralen börjar.
  • 1928 - Amerikahuset vid Oskarsgatan 7-9 erbjuder större lokaler. Under 1930-talet studiekurser och föreläsningar, stor besöksfrekvens under krigsåren. Hem- och sjukbesök.
  • 1954 - Sjömansgården vid Stigbergstorget, ritades av arkitekt Vilhelm Mattson[1], invigs.
  • 1975 - Sammanslagning av S:t Johanneskyrkan och Sjömansgården till "Stiftelsen Sjömanskyrkan i Göteborg".
  • 1985 - Genom beslut av Göteborgs kyrkofullmäktige blev Sjömanskyrkan en Invandrarkyrka, då många invandrargrupper hade ett behov av en fast samlingspunkt. Speciellt gällde detta den största invandrargruppen, finländarna. Kyrkofullmäktige tillstyrkte samtidigt en motion om inrättande av en kyrkoherdetjänst i Göteborg för finländare.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Majornas kyrkokrönika, Per Pehrsson 1926
  • Det forna Majorna, Axel Rosén 1940, s. 332-334
  • Sjömanskyrkan i Göteborg 100 år 1875-1975, Anders Bothén 1975, s. 5-12
  • Göteborgs kyrkliga stadsmission (2007). Johanneskyrkans historia:
  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222134113/http://goteborgsstadsmuseum.se/sites/default/files/media/bevarandeprogram_gbg_vol_1_del_2.pdf. Läst 26 augusti 2015. 
  2. ^ Göteborgs Stiftsbok 1985-86, [Femtionionde årgången], redaktör Maths Håland, utgiven av Göteborgs stiftsråd 1987 ISBN 91-85046-67-1, s. 144