Skimning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Skimning (av engelskans skimming) eller smygkopiering är en form av kontokortsbedrägeri där en bedragaren använder en avläsare för att stjäla kortuppgifterna på ett kontokort. Bedragaren kan sedan använda kortuppgifterna för att genomföra betalningar utan att ha tillgång till själva kortet.

Trådlös skimning[redigera | redigera wikitext]

Trådlös skimning innebär att med en NFC-läsare trådlöst läsa av och stjäla kortuppgifter. Många mobiltelefoner har idag inbyggda NFC-läsare och det finns även NFC-läsare som ansluts via USB till en dator. Metoden är avsedd för att stjäla kortuppgifter till kontaktlösa kort, populärt kallas dessa för "blippkort". Kortuppgifterna på kontaktlösa kort är okrypterade vilket gör att en bedragare kan läsa av kortuppgifterna utan att betalkortet behöver lämna offrets plånbok. Läsavståndet är upp till 1 meter.[1]

Skimning via kortterminal[redigera | redigera wikitext]

En mer avancerad form av skimning är att montera speciell elektronisk apparatur på en bankomat eller annan kortterminal och sedan läsa av kortuppgifterna samt PIN-koden. Därefter gör man en kort-kopia som tillsammans med PIN-koden kan användas för att genomföra betalningar eller uttag utan att ha tillgång till originalkortet.[2]

Begränsningar[redigera | redigera wikitext]

Den tre- eller fyrsiffriga säkerhetskoden kan inte läsas av trådlöst. Det är uppskattningsvis 43% av alla webbshoppar som inte kräver säkerhetskoden för att genomföra ett köp.[3]

Förekomst av skimning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har problemen med kortbedrägerier ökat kraftigt under åren 2012-2016. Antalet anmälda fall uppgick till cirka 60 000 år 2016. Det är ett av Sveriges allra vanligaste brott och utreds sällan.[4][5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nyheter, SVT. ”Så kan tjuven skimma ditt nya bankkort”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-kan-tjuven-skimma-ditt-nya-bankkort. Läst 30 september 2017. 
  2. ^ Så kapas ditt kontokort på bensinmacken”. Expressen. http://www.expressen.se/kvallsposten/sa-kapas-ditt-kontokort-pa-bensinmacken/. Läst 30 september 2017. 
  3. ^ ”Security statistics for e-commerce” (på Engelska). www.retaildive.com. http://www.retaildive.com/ex/mobilecommercedaily/consumers-are-willing-to-take-additional-security-measures-to-prevent-fraud-report. Läst 30 september 2017. 
  4. ^ Bankernas nya kort gör det lätt för bedragarna”. Expressen. http://www.expressen.se/dinapengar/bankernas-nya-kort-gor-det-lattare-for-bedragarna/. Läst 30 september 2017. 
  5. ^ ”Bedrägerier och ekobrott”. www.bra.se. https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper/bedragerier-och-ekobrott.html. Läst 30 september 2017.