Kontokortsbedrägeri

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kontokortsbedrägeri, även kallat kortbedrägeri, är då stulna kortuppgifter som kortnummer och utgångsdatum används i brottsligt syfte för att beställa tjänster eller varor. Det enklaste, och kanske vanligaste, sättet att göra detta på är att göra beställningen via Internet eller per telefon.

En undersökning från 2018 visade att fyra procent av de svenska internetanvändarna hade fått sina kontokortsuppgifter stulna på internet. Detta var en ökning med två procent jämfört med föregående år [1].

Metoder[redigera | redigera wikitext]

Bedragare kan använda sig av flera olika metoder för att stjäla sina offers kortuppgifter:

  • Stjäla det fysiska kortet. Tjuven observerar då när kortägaren slår in numret i butik eller bankomat, sedan rånas offret. Kort kan också användas på nätet utan att koden är känd.
  • Kortuppgifterna läses av trådlöst medan kortet fortfarande ligger i offrets plånbok. Metoden kräver en NFC-läsare som många mobiltelefoner idag har inbyggt. Se Skimning.
  • Montering av en dold extra kortläsare på bankomater eller kassaterminaler. Se Skimning.
  • Falsk webbplats som lockar kunder att lämna sina kortuppgifter. Se Nätfiske.

Stulna kort spärras vanligen ganska snabbt av kortinnehavaren. Normalt tillhandahåller kortutgivaren ett telefonnummer som är kostnadsfritt att ringa dygnet runt för att spärra kortet. I Sverige krävs även PIN-kod eller Id-kort i butik åtminstone för belopp över 200 kr.

Kontokortsbedrägerier sker därför främst genom beställning av tjänster och varor på internet. Brottsförebyggande rådet klassificerar den här typen av bedrägeri som Datorbedrägeri [2].

Källor[redigera | redigera wikitext]