Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Skytteanska professuren är en professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik. Professuren, som inrättades vid Uppsala universitet av Johan Skytte 1622, är troligen den äldsta i statskunskap i världen.

Till underhåll av denna professur skänkte Johan Skytte vissa av honom själv förvärvade gårdar, bland annat en i staden befintlig fastighet, sedan dess kallad Skytteanum. Förr hade universitetet tjänstebostäder åt samtliga professorer. Skytteanum är den enda som ännu brukas som sådan.

Professurens innehavare, vilken av Gustav II Adolf erhöll försäkran om full likställighet med de övriga professorerna, skall enligt instiftelsebrevet tillsättas av Skytte och hans arvingar på svärdssidan samt, om släkten dör ut på denna, av döttrarnas manliga avkomlingar, såvitt de är adliga. Patronatet övergick från Skyttes son till hans dotterson överståthållaren greve Göran Göransson Gyllenstierna af Björksund och Helgö (1632–1686), och därefter via kvinnolinjen sedan 1799 till äldste manliga medlemmen av fjärde grenen av grevliga ätten Mörner af Morlanda. Denne, som är patronus och ordförande i Skytteanska stiftelsen, väljer med hjälp av en rekryteringsgrupp en kandidat och underställer numera detta sitt val till universitetets rektor och konsistorium, vilket, om det ingenting har att invända mot valet, stadfäster detsamma.[1] Patronus är idag docenten, greve Nils-Axel Mörner af Morlanda (född 1938). Före honom var det dennes far, konstnären Stellan Mörner af Morlanda (1896–1979).

Fullständig lista över skytteanska professorer[redigera | redigera wikitext]

  1. 1622 (tf) Jonas Magni
  2. 1624–1627: Johannes Simonius (ev. från 1625)
  3. 1628–1630 (tjf), 1630-1642: Johannes Loccenius
  4. 1642–1647: Johann Freinsheim
  5. 1647–1679: Johannes Schefferus
  6. 1682–1697: Elias Obrecht
  7. 1698–1716: Johan Upmarck Rosenadler
  8. 1717–1738: Johan Hermansson
  9. 1738–1780: Johan Ihre
  10. 1781–1787: Jakob Axelsson Lindblom
  11. 1787–1803: Jacob Fredrik Neikter
  12. 1805–1838: Olof Kolmodin d.y.
  13. 1839–1841: Carl Thomas Järta
  14. 1843–1861: Olof Wingqvist
  15. 1862–1882: Wilhelm Erik Svedelius
  16. 1882–1900: Oscar Alin
  17. 1901–1915: Simon Boëthius
  18. 1916–1922: Rudolf Kjellén
  19. 1923–1947: Axel Brusewitz
  20. 1947–1972: Carl-Arvid Hessler
  21. 1972–2008: Leif Lewin
  22. 2008–: Li Bennich-Björkman

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppsala universitet, 23 oktober 2007: Li Bennich-Björkman kan bli nästa skytteanska professor Arkiverad 22 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine., läst 22 juni 2015