Slaget vid Axtorna
| Slaget vid Axtorna | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Nordiska sjuårskriget | |||||||
 En gammal dansk propagandabild illustrerar slaget | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige |
 Danmark  Lübeck | ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Jacob Henriksson (Hästesko) |
Daniel Rantzau | ||||||
| Styrka | |||||||
| 11 000 man | 7 500 man | ||||||
| Förluster | |||||||
| 1 200-1 700 man | 300-2 000 man | ||||||
_-_cropped.png)
Slaget vid Axtorna var ett slag som stod den 20 oktober 1565 under nordiska sjuårskriget.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Tidigare under kriget hade danska trupper intagit Älvsborgs fästning medan svenska trupper ockuperat delar av de omgivande dåvarande danska kustlandskapen. Daniel Rantzau hade tvingats ge upp Varberghus, som hade fallit till svenskarna den 15 september 1565, efter att dessa den 28 augusti hade erövrat Ny Varberg, Skånelands största och viktigaste stad efter Malmö.
Då det tunga artilleriet äntligen nådde fram fick Rantzau budskap om att en överlägsen svensk här under Jacob Henriksson (Hästesko) ryckte fram från öster och han tvingades ge upp belägringen och föra trupperna mot Falkenberg. Där var dock bron över Ätran bränd av en svensk patrull och danska armén tvingades söka andra övergångar över Ätran. Svenskarna var under order från Erik XIV att uppsöka och slå den danska armén och tillfället yppade sig vid vadställena vid Axtorna by i Köinge socken cirka 20 km uppströms. Trupperna följda existerande kommunikationsleder.[1]
Slaget
[redigera | redigera wikitext]De bägge arméerna intog en beredskapsuppställning och besköt varandra. Kavalleri och infanteri anföll ungefär samtidigt. Det svenska infanteriet var starkare än det danska och tog bland annat dess vagnborg. I gengäld var det danska kavalleriet starkare än det svenska och kunde i en första fas tvinga det svenska kavalleriet att retirera och därefter komma det danska infanteriet till undersättning. Därefter följde en andra fas med ungefär samma förlopp, ett svenska anfall där infanteriet var framgångsrikt medan det danska kavalleriet var starkare och kunde driva det svenska kavalleriet på flykten. Det svenska återtåget var relativt välordnat, men afmén tvingades lämna 47 artelleripjäser på platsen.[2]
Uppskattningar av antalet döda varierar, men en vanlig uppskattning är att omkring 4 000 människor miste livet under slaget varav de ofrälse begravdes i massgravar på fältet. Adelsmännen fördes generellt hem till sina familjegods för begravning. Slaget ledde inte till några avgörande strategiska eller politiska förändringar, tvärtom bibehölls genom den danska segern situationen som den varit innan slaget.
Arkeologisk undersökning
[redigera | redigera wikitext]År 2005 genomfördes en arkeologisk undersökning av slagfältet som bekräftade slagfältets lokalisering samt vissa större förlopp under slaget. Undersökningen utfördes av Riksantikvarieämbetets slagfältsteam på uppdrag av Falkenbergs kommun.[3]
Minnesmärken och aktiviteter
[redigera | redigera wikitext]En av de som dog vid slaget var Sten Rosensparre. Sonen Olof Rosensparre reste en sten över honom i närheten av platsen för slaget. Denna hade i början av 1700-talet förfallit och resterna är försvunna efter en transport till Falkenberg. Stenen ersattes 1866 av en gjord av Hallands fornminnesförening.[4][5] Sedan 1965 finns en minnessten på den ungefärliga platsen för slaget.[6]
Från 2006 och några år framåt förekom aktiviteter vid slagfältet i form av re-enactment.[7] Slagfältet är tillgängliggjort genom utmärkning av leder, skyltning, mobiltelefonguidning och vid speciella tillfällen flaggor som utmärker arméernas utgångsställningar.[2]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]
Topografisk karta
.jpg)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Halland som krigsskådeplats - föredrag med Stina Tegnhed och Daniel Borgman”. Hallands kulturhistoriska museum. https://www.youtube.com/watch?v=3JEa9PHU-eQ. Läst 12 juli 2026.
- 1 2 Sundberg, Ulf (2007). ”Blodbadet vid Axtorna 1565”. Populär historia 2007:9,: sid. 46-50 : ill.. ISSN 1102-0822. ISSN 1102-0822 ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/blodbadet-vid-axtorna-1565/. Libris 10527160
- ↑ ”Axtorna 1565”. Riksantikvarieämbetet. 2005. https://pub.raa.se/dokumentation/45fd3ace-e4ae-44b9-a6a8-bbca171279a2/original. Läst 12 juli 2026.
- ↑ Sven Peter Bexell. ”Hallands historia och beskrifning”. sid. 292. https://runeberg.org/hallhist/0526.html.
- ↑ ”Steen Rosensparre (rigsråd)” (på danska). Dansk Biografisk Lexikon. https://biografiskleksikon.lex.dk/Steen_Rosensparre_-_rigsr%C3%A5d. Läst 12 juli 2026.
- ↑ ”Axtornastenen”. Hallandsleden. https://www.hallandsleden.se/plats/axtornastenen. Läst 12 juli 2026.
- ↑ ”Få såg slaget vid Axtorna”. Hallands Nyheter. 26 september 2011. https://www.hn.se/nyheter/falkenberg/fa-sag-slaget-vid-axtorna.50fcd069-1f2c-4a3a-b72d-7bbec1d15ba7. Läst 12 juli 2026.
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- ”Slaget vid Axtorna”. Hallandsbygd 1984-1985. 1985.
- ”Axtorna - en studie i organisation och taktik”. Krigsarkivet: Meddelande 4. 1926.
- Moltke, A. (1896). Slagen ved Marekaer og Axtorna 1563- og 1565
- Tidander, L. G. T. (1888). Studier öfver slaget vid Axtorna 1565
- ”Et par Documenter vedkommande Slaget ved Svarteraa og Syvaarskrigen”. Nyt (danskt) historisk Tidsskrift 2 (4). 1852.
- ”Peder Billes og Daniel Rantzaus Beretninger om Slaget ved Svarteraa 1565”. NyeDanske Magazin III (2). 1745.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||