Slaget vid Isted
| Slaget vid Isted | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Slesvig-holsteinska kriget | |||||||
 General Frederik Adolf Schleppegrell vid Isted, målning av Otto Bache. | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Danmark |
 Slesvig-Holstein | ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Gerhard Christoph von Krogh
|
Karl Wilhelm von Willisen
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 37,000 man | 26,800 man | ||||||
| Förluster | |||||||
| 845 stupade 2,770 sårade och tillfångatagna | 534 stupade 2,274 sårade och tillfångatagna | ||||||
Slaget vid Isted var ett slag som utkämpades under slesvig-holsteinska kriget den 25 juli 1850.
Isted är en by norr om staden Slesvig. med slaget vid Isted bragtes det slesvig-holsteinska upproret mot det Danska styret till ett slut. Omkring 37 000 danskar under general Gerhard Christoph von Krogh besegrade då en slesvig-holsteinsk armé på cirka 26 000 man, vilka anfördes av general Karl Wilhelm von Willisen. Slaget vid Isted var det största slaget i nordisk historia före Finska vinterkriget.
Bakgrund
Vapenvilan som slöts den 10 juli 1849 innebar att det Tyska förbundet officiellt drog sig ur kriget mot Danmark. Detta betydde att Schleswig-Holstein nu stod ensamt mot danskarna. I mitten av juli 1850 fick det danska överkommandot underrättelse om att en slesvig-holsteinsk armé på 34 000 man under befäl av Karl Wilhelm von Willisen tagit ställning norr om staden Schleswig. Det danska överkommandot såg nu sin chans att besegra upprorsarmén i ett avgörande slag.
Slaget
Slaget började tidigt på morgonen den 24 juli när den danska förtruppen drabbade samman med de slesvig-Holsteinska förposterna. Striderna blev mycket hårda men i slutet av dagen hade slesvig-holsteinarna tvingats tillbaka längs hela linjen. Huvudstriden inleddes av att den danska huvudstyrkan gick till anfall under morgontimmarna den 25 juli. Efter blodiga strider tvingades slesvig-holsteinarna att dra sig tillbaka mot Vedelspang där de intog nya ställningar. De senaste dagarnas varma väder förbyttes nu mot intensivt regn och tjock dimma som gjorde det omöjligt att få någon riktig överblick över slagfältet för någondera sida. Initiativet gled nu över till den slesvig-holsteinska armén som gick till motanfall klockan 5 på morgonen vid byn Stolk där danskarna tvingades till reträtt efter att generalen Schleppegrell stupat. Efter framgången vid Stolk ryckte slesvig-holsteinarna fram mot byn Isted där våldsamma gatustrider utbröt. Klockan 7:45 satte danskarna in sina reserver och lyckades driva tillbaka fienden. Vid middagstid gav general Krogh order om ett samlat anfall mot den slevig-holsteinska centern. Det danska infanteriet gick till anfall utan stöd från vare sig kavalleriet eller artilleriet. Det slesvig-holsteinska artilleriet höll då på att grupperas om och kunde inte ge eld mot de framryckande danska infanteristerna. Till en början blev danskarna tillbakaslagna men efter upprepade anfall gav den slesvig-holsteinska centern vika. Klockan 2;15 på eftermiddagen befann hela armén på reträtt. Den danska framryckningen fortsatte och på kvällen samma dag besattes Schleswig.
Efterspel
De danska förlusterna uppgick till 845 stupade och 2,770 sårade och tillfångatagna. Den Slesvig-Holsteinska armén hade förlorat 534 man stupade och 2,274 sårade och tillfångatagna. Slaget vid var visserligen en framgång för den danska armén men blev inte den avgörande seger som det danska överkommandot hade väntat sig då den fientliga armén inte hade krossats.
Källor
- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 123
- Engelska Wikipedia