Slaget vid Konitz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För slaget under trettonåriga kriget på samma plats, se Slaget vid Konitz (1454).
Slaget vid Konitz
Del av Karl X Gustavs polska krig
POL Chojnice 1657.jpg
En 1800-tals illustration som visar Stefan Czarniecki och den polska drottningen Maria Gonzaga i Konitz.
Ägde rum 25 december 1656
Plats Konitz, Pommerns vojvodskap, Polen
Resultat Svensk seger
Stridande
Sverige Sverige Herb Rzeczypospolitej Obojga Narodow.svg Polen
Befälhavare och ledare
Sverige Rutger von Ascheberg Herb Rzeczypospolitej Obojga Narodow.svg Stefan Czarniecki
Styrka
1 000 man kavalleri 10 000 man kavalleri
Förluster
Mycket små 3 500 döda och 36 fanor[1][2]

Slaget vid Konitz var det sista riktiga fältslaget under Karl X Gustavs polska krig, mellan Sverige och Polen, som utspelade sig den 25 december 1656 nära staden Konitz i Polen.[1]

I slutet av 1656 fick Rutger von Ascheberg reda på att det polska kavalleriet hade vinterkvarter utanför Konitz. Och beslutade sig för att gå till anfall. Sent på kvällen den 25 december 1656 nådde det svenska kavalleriet byarna utanför Konitz. Svenskarna täckte en bro med halm så fienden inte skulle höra ljudet av hovarna. Svenskarna tog sig snabbt över och anföll polackerna. Flera hus sattes i brand och urvakna polacker som staplade ut ur husen blev slaktade av svenskarna. När morgonen kom, hade den svenska styrkan dödat mer än 3 000 polacker och tagit 2.600 riddjur. En stund senare nådde den svenska huvudarmén området och inledde en beskjutning av Konitz. Efter Konitz kapitullation den 1 januari 1657 hade svenskarna nått sitt mål med att fånga den polska kungen i Gdansk. Som ett tecken på sin uppskattning gav kung Karl X gustav Rutger von Ascheberg några värdefulla gods i Preussen samt smycken och en av kungens egna värjor.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Englund, Peter (2000). Den oövervinnelige. Stockholm: Atlantis. sid. 456–458 
  2. ^ Claes-Göran Isacson, Karl X Gustavs Krig (2002) Lund, Historiska Media. sid. 77. ISBN 91-89442-57-1
  3. ^ ”Ascheberg, Rütger von”. Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige svenska män. Google Books. http://books.google.se/books?id=zMs5AAAAcAAJ&pg=PA266&dq=ascheberg,+r%C3%BCtger+von&hl=sv&ei=70k3TZemIcGp8AOO7fmMDA&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CC4Q6AEwAg#v=onepage&q&f=false. Läst 27 januari 2011. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Lettres de Pierre Des Noyers, secretaire de la reine de Pologne Marie-Louise de Gonzague, pour servir a l’histoire de Pologne et de Suede de 1655 a 1659, sid. 289 - 290.
  • Leszek Podhorodecki, Rapier i koncerz, Warszawa 1985, ISBN 83-05-11452-X, sid. 331-332
  • Adam Kersten, Stefan Czarniecki 1599 - 1665, Warszawa 1963, sid. 316 - 317.
  • Michał Dymitr Krajewski, Dzieje panowania Jana Kazimierza od roku 1656 do jego abdykacyi w roku 1668. S. Orgelbrand, 1846, sid. 27-29.
  • Michał Dymitr Krajewski, Historya Stefana na Czarncy Czarnieckiego, wojewody kijowskiego, hetmana polnego koronnego,Nakład Wydawn. Biblioteki Polskiej, 1859. sid. 87-88.