Slaget vid Kringen
| Slaget vid Kringen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Kalmarkriget | |||||||
 En nationalromantisk målning över slaget av Georg Nielsen Strømdal. | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Norge
|
 Skotska legosoldater under svensk länsplikt
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
| Lars Gunnarson Hågå[1]
|
Alexander Ramsay George Sinclair[2] †[3]
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 500 beväpnade bönder[4] | 300 soldater och rekryter[4] | ||||||
| Förluster | |||||||
| Okänt Troligtvis mindre än de skotska |
Okänt Troligtvis stora | ||||||
Slaget vid Kringen var en strid i bergspasset Kringen i Gudbrandsdalen nära Otta i Norge, mellan skotska legosoldater och norska bönder, under Kalmarkriget.[5]
Slaget[redigera | redigera wikitext]
En trupp om 300–400 legoknektar värvad i Skottland för svensk räkning försökte på sensommaren 1612 bana sig väg till Sverige från Romsdalen. När de kommit till Kringen angreps den av norska bönder och blev nedgjordes till så gott som till sista man. Cirka 134 man[6] blev fångar och fördes till Kvam. Följande dag blev nästan alla skjutna eller nedstuckna. Endast 18 man skonades till livet inklusive Alexander Ramsay.[6]Av dem blev de flesta av dom överlevande legoknektarna instuckna i den norska hären [7] vilket var vanligt i 1600-tals krigföring.
Efterspel[redigera | redigera wikitext]
Den danske kungen Kristian IV belönade länsmannen och två bönder vid Kringen med att skänka dem några kronohemman "för deras trohet, nit och mannamod".[7]
Minnet av slaget levde länge kvar bland traktens befolkning i både sägen och sång men utbroderat med många ohistoriska detaljer och överdrifter.[7] Bland annat uppges det i folkvisan "Slaget vid Kringen" att skottarna begick många meningslösa grymheter, att de "skändade och brände, var de drogo fram och skonade varken åldringen eller barnet i sin moders sköte". Sägnen om dessa grymheter motsägs dock av en uppgift från den norske ståthållaren till den danske rikskanslern, enligt vilken skottarna "under sin marsch absolut icke vare sig bränt, dödat eller gjort någon åverkan".[7]
En minnessten rest på platsen hyllar böndernas insats.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 22
- Michell, Thomas History of the Scottish Expedition to Norway in 1612 (T. Nelson, London. 1886) ISBN 978-1-176-69071-4
- Gjerset, Knut History of the Norwegian People (The MacMillan Company, 1915, Volym I, sid. 197 – 204) ISBN 978-1-144-62811-4
- "The Battle of Kringen", av Ann Pedersen, presenterades som en täckmantel i augusti 2012 års upplaga av "Viking" (USPS 611-600, ISSN 0038-1462), en Sons of Norway-skrift (sid. 10-14).
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Lars Gunnarson Hågå (Store norske leksikon)
- ^ ”The Battle of Kringen, 26th August 1612” (på engelska). Iain Laird. https://www.laird.org.uk/Norway/Kringen.aspx.
- ^ The Scottish Expedition in Norway in 1612 (Articles on Scottish History)
- ^ [a b] The Battle of Kringen, 26th August 1612 (Sinclair's Club of Otta) Arkiverad 8 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Slaget i Kringen, 26. august 1612 (Kulturnett Norge)”. Arkiverad från originalet den 7 april 2017. https://web.archive.org/web/20170407085239/http://home.hib.no/mediesenter/per2peer/kringen_1612.htm. Läst 6 maj 2014.
- ^ [a b] Harrison Lindbergh, Katarina (2022). Kalmarkriget, 1611-1613. Historiska Media. sid. 159-160. ISBN 978-91-7789-833-7. Läst 16 mars 2024
- ^ [a b c d] Carl Grimberg. ”357 (Svenska folkets underbara öden / X. Supplement I)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/10/0373.html. Läst 23 december 2023.
| |||||