Hoppa till innehållet

Kungariket Skottland

Från Wikipedia
Kungariket Skottland
Kingdom of Scotland (Engelska)
843–1707
Flagga Vapen
HuvudstadEdinburgh
SpråkSkotsk gaeliska, Lågskotska, Fornnordiska, Pictishska, Kumbriska, Franska, Skotsk engelska
StatsskickMonarki
Bildades843
Upphörde1 maj 1707
ValutaSkotskt pund

Efterföljande
Kungariket Storbritannien

Kungariket Skottland (engelska: Kingdom of Scotland, skotsk gaeliska: Rìoghachd na h-Alba, lågskotska: Kinrick o Scotland) var en suverän stat i Nordeuropa som existerade från 843 till 1707.

Riket omfattade en tredjedel av ön Storbritannien och delade landgräns i söder med Kungariket England. År 1603 blev Jakob VI av Skottland kung av England då Skottland gick i personalunion med England. År 1707 förenades de två rikena i realunion och bildade Kungariket Storbritannien, enligt villkoren i unionsakterna.

Sedan England hade erövrat Berwick 1482 (efter annekteringen av Nordöarna i Skottland från Norge 1472) har kungariket Skottlands territorium motsvarat det nuvarande Skottlands, begränsat av Nordsjön i öster, Atlanten i norr och väster samt Nordkanalen och Irländska sjön i sydväst. Bortsett från fastlandet bestod kungariket Skottland av över 790 öar.

Huvudstaden Edinburgh föregicks av städerna Scone, Dunfermline och Stirling som landets huvudstad. Folkmängden i kungariket Skottland 1701, sex år före godkännandet av unionsakterna, var cirka 1,1 miljoner innevånare.[1]

  1. Devine, Tom; Clive Lee, George Peden (2005) (på engelska). The Transformation of Scotland: The Economy Since 1700. Edinburgh University Press. sid. 129. ISBN 978-0748614332

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]