Slaget vid Wien
| Slaget vid Wien | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Stora turkiska kriget | |||||||
 Slaget vid Wien den 12 september 1683. | |||||||
| |||||||
| Stridande | |||||||
 Polsk-litauiska samväldet Habsburgska monarkin Bayern Sachsen Franken Schwaben Storhertigdömet Toscana
|
 Osmanska riketOsmanska förläningar: Krimkhanatet  Furstendömet Moldavien Furstendömet Valakiet  Furstendömet Transsylvanien
| ||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||
 Johan III Sobieski Ernst Rüdiger von Starhemberg
|
 Kara Mustafa
| ||||||
| Styrka | |||||||
| 84 400 | 150 000 | ||||||
| Förluster | |||||||
Bland övriga förluster:
|
Okänt | ||||||
| |||||
Slaget vid Wien (eller slaget vid Kahlenberg) var det slag som följde på belägringen av staden Wien som genomfördes av det Osmanska riket mellan maj och september 1683. Det är inte att förväxla med belägringen av Wien 1526.
I syfte att slutgiltigt besegra den österrikiske kejsaren utrustade den osmanske sultanen Mehmet IV i början av 1680-talet en armé på runt 200 000 man (förutom turkiska styrkor även kontingenter från vasallerna Bosnien, Ungern, Serbien, Albanien, Grekland och Krim). Sultanen satsade allt på ett kort och beslöt att försöka ta Wien. Krig förklarades i augusti 1682 och i början av april året därpå marscherade en här på 150 000 man under den albanske storvesiren Kara Mustafa nordvästut mot Wien.
Den flera månader långa belägringen inleddes på försommaren 1683. Wien sände ut desperata böner om hjälp och höll ut tillräckligt länge för att en polsk-tysk armé om 70 000 man under den polske kungen Johan III Sobieskis ledning kunde sättas upp och komma Österrike till undsättning. Den 10-11 september 1683 arrangerade Sobieski forcerat och mödosamt undsättningshären till strid över de kringliggande skogklädda bergen. Den 12 september stod den allierade undsättningskåren färdig till strid på fälten mellan Kahlenberg och det belägrade Wien. Efter en hel dags infanteri- och artilleristrider satte Sobieski in den ditintills största kavallerichocken i Europas historia; 20 000 ryttare anförda av en spjutspets på 3 000 lansbeväpnade polska bevingade husarer klöv och skingrade den osmanska hären som hävde belägringen och flydde i panik.
I det fortsatta kriget förlorade osmanerna allt mer mark. Kara Mustafa tvingades som straff för sitt misslyckande av sultanen att traditionsenligt ta sitt liv genom strypning juldagen samma år. I freden i Karlowitz 1699 fick sultanen överlämna Ungern, Transsylvanien och Slavonien till Österrike.
Referenser
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Slaget vid Wien.
