Slaveri i antikens Grekland

Från Wikipedia
Begravningsstele för Mnesarete, dotter till Sokrates; en ung tjänare (slav) vänder sig mot sin döda ägare.[1] Attika, c. 380 BC. (Glyptothek, München).

Slaveri i antikens Grekland betraktades som en normal och accepterad praktik, liksom i de flesta samtida kulturer.[2] Slavar användes för hårt kroppsarbete inom jordbruket, i stenbrott och i gruvor, men också för olika hushållsyrken.[3]

Det fanns en distinkt skillnad mellan slavar som räknades som personlig egendom, och en annan typ av slaveri, som penestai i Thessalien eller heloterna i Sparta, en slags statsslavar knutna till jorden snarare än individuella ägare, vars ställning var mer jämförbar med livegenskap än med egentligt slaveri fullt ut.[4] [5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ A traditional pose in funerary steles, see for instance Felix M. Wassermann, "Serenity and Repose: Life and Death on Attic Tombstones" The Classical Journal, Vol. 64, No. 5, p.198.
  2. ^ Polakoff, Murray E.; Dhrymes, Phoebus J. (1958). ”The Economic and Sociological Significance of Debt Bondage and Detribalization in Ancient Greece”. Economic Development and Cultural Change 6 (2): sid. 88–108. doi:10.1086/449759. ISSN 0013-0079. https://www.jstor.org/stable/1151738. 
  3. ^ Morris, Sarah P.; Papadopoulos, John K. (2005). ”Greek Towers and Slaves: An Archaeology of Exploitation”. American Journal of Archaeology 109 (2): sid. 155–225. doi:10.3764/aja.109.2.155. ISSN 0002-9114. https://www.jstor.org/stable/40024509. 
  4. ^ Hunt, Peter (2016-12-19). ”Slaves or Serfs?: Patterson on the Thetes and Helots of Ancient Greece”. On Human Bondage. Sid. 55–80. doi:10.1002/9781119162544.ch3. ISBN 9781119162483. 
  5. ^ ”Modern Day Abolition – National Underground Railroad Freedom Center”. freedomcenter.org. https://freedomcenter.org/learn/modern-day-abolition/#:~:text=Chattel%20slavery%20is%20the%20most,from%20the%2016th%20%E2%80%93%2018th%20centuries..