Spökjakt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Spökjakt
GenreParanormal utredning
Antal avsnitt20
Längd (per avsnitt)75–130 minuter
Antal säsonger4
SpråkSvenska
Produktion
ProduktionsbolagITV Studios[1]
Exekutiv producentAron Gabrielsson
ProducentJonas Bergström
Sändning
OriginalkanalDiscovery+
Originalvisning2019

Spökjakt är en svensk tv-serie som sänds på Discovery+, vilken är en spinoffJocke & Jonnas samt Laxton Ghosts material på Youtube. Serien finns i tre säsonger.

Teamet, som består av Joakim Lundell, Jonna Lundell och Danjal Kanani, får support av Tony Martinsson och Niclas Laaksonen från Sveriges främsta paranormala undersökningsteam Laxton Ghost samt ett medium.

Spökjakt vann Kristallen 2020 för Årets program[2] och 2021 som Tittarnas favoritprogram.

Säsonger[redigera | redigera wikitext]

Säsong 1[redigera | redigera wikitext]

I den första säsongen av Spökjakt besöker teamet hemsökta platser i Europa, närmare bestämt Loftus Hall, Heilstätte Grabowsee, Houska Castle, Athelhampton House, Ancient Ram Inn och Karostafängelset.[1] Teamet fick hjälp av mediumet Andreas Österlund.

Säsong 2[redigera | redigera wikitext]

En uppföljare på den första säsongen. Ursprungsplanen var att teamet skulle besöka hemsökta platser i USA, men på grund av coronapandemin så fick detta skjutas på och istället blev det en resa i Sverige, närmare bestämt Borgvattnets prästgård, Österbybruks herrgård, Näsby slott, Kullaberg, Bäckaskogs kloster och Frammegården.[3] Teamet fick hjälp av mediumet Andreas Österlund.

Säsong 3[redigera | redigera wikitext]

En tredje säsong, där teamet besökte fler påstått hemsökta platser i Sverige[4] hade premiär den 25 juni 2021 på Discovery+. Mediumet i denna säsong var Serafia Andersson, författare av spåkort och ockulta böcker. Under säsongen reste teamet till Målilla sanatorium, Norrsvedje gästgiveri, Stora Takstens, Blombacka herrgård, Verkön samt Bogesunds slott.

Säsong 4[redigera | redigera wikitext]

En fjärde säsong är just nu under inspelning och platserna dem besökt är Hoia Forest i (Rumänien)[5] Château de Fougeret (Frankrike)[5] samt Waldlust Hotel (Tyskland)[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]