Mästarnas mästare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mästarnas mästare
MastarnasMastare.png
Logotypen för Mästarnas mästare.
OriginaltitelEeuwige roem
GenreTävlingsprogram
Skapad avDe Filistijnen
ProgramledareMicke Leijnegard (2009–idag)
MusikAndreas Mattsson
Längd (per avsnitt)60 minuter (säsong 1–12)
73 minuter (avsnitt 1, säsong 10)
Antal säsonger12
LandSverige
SpråkSvenska
Produktion
ProduktionsbolagMeter Film & Television (2009–idag)
ProducentOlle Palmlöf och Pär Hedmark (2009)
Pär Hedmark (2010–2013)
Helene Magnusson och Olle Palmlöf (2014)
Pontus Gårdinger och Anna Tuominen (2015)
Pontus Gårdinger (2016–idag)
Sändning
OriginalkanalSVT1 (2009–idag)
Originalvisning2009–idag
Officiell webbplats

Mästarnas mästare är ett svenskt tävlingsprogram efter det belgiska formatet Eeuwige roem som även har sänts i Norge, Danmark, Finland, Belgien, Nederländerna och Tyskland.[1]

Programmet går ut på att ett antal före detta sportstjärnor, som alla har varit mästare i sina sporter, möter varandra i olika grenar. Samtliga medverkande har två saker gemensamt: de har alla tagit medaljer inom sina respektive sporter och de har alla avslutat sina aktiva karriärer som sportstjärnor.[2] En efter en slås mästarna ut tills bara en återstår, den person som blir korad till Mästarnas mästare. Programmet är ursprungligen ett belgiskt format,[3] som sedan sålts vidare till andra länder såsom Sverige och Norge. Den svenska upplagan har sänts årligen i SVT1 sedan år 2009.

Programmet tilldelades Kristallen 2010 i kategorin Årets dokusåpa och Kristallen 2011 i kategorin Årets program.[4][5]

Sedan säsongen 2015 har SVT gjort programmet tillgängligt även för synsvaga, genom att parallellsända den linjära sändningen i SVT Play med syntolkning.

Tävlingsupplägg[redigera | redigera wikitext]

Varje säsong av Mästarnas mästare har upplägget med en grundserie som slutligen utmynnar i en semifinal och sedan ett finalprogram där Mästarnas mästare koras. I de flesta avsnitten åker sedan minst en deltagare ut per program tills det bara är vinnaren kvar. I de tre första säsongerna deltog alla mästare från start och därefter har programmet haft upplägget med två grupper där två eller tre mästare går vidare till ett slutspel som innefattar att kora en vinnare.[6]

Tävlingarna varvas med bildmaterial från respektive mästares karriär. De övriga tävlande får ställa frågor samtidigt som den mästare som står i fokus får berätta om upplevelser och annat från sin karriär. Filmerna visas endast en gång och när allas deltagares filmer har visats körs inte momentet igen i den säsongen, utan de resterande avsnitten för säsongen blir utan sådant bildmaterial. Programmen spelas alltid in på hösten medan TV-sändningarna sker på våren. Alla säsonger, utom den trettonde, har spelats in utanför Sverige och då i samtliga fall i länder kring Medelhavet.

Alla säsonger, utom den tionde, har mästarna tävlat individuellt om segern (även om en del tävlingar har körts i tillfälliga laguppställningar). Den tionde säsongen var istället en så kallad All stars-säsong där tidigare mästare fick tävla igen fast denna gång i tremannalag.[7]

Grundspelet[redigera | redigera wikitext]

Grundspelet består av ett antal avsnitt där mästarna tävlar i två-tre grenar per program. Varje gren ger poäng beroende på hur mästarna placerar sig, poäng som också varierar beroende på hur många mästare som är kvar i spelet. Om en mästare inte fullföljer grenen eller avstår tävlan blir man diskvalificerad och utan poäng i den grenen. Ibland utdelas även halva poäng.

När varje avsnitts grenar har avgjorts slås totalpoängen samman, där den mästare som fått lägst totalpoäng hamnar i den avgörande Nattduellen där mästaren får utmana en annan mästare. Den enda person som inte får utmanas är den mästare som vann det avsnittet eftersom den personen är immun. Fram till den tionde säsongen var det mästaren som kom sist som fick välja sin motståndare i duellen och därefter har valet gjorts av den som blev immun i programmet.

Det ska däremot noteras att i varje grupps första avsnitt åker ingen ut, och istället för en nattduell tar mästarna med sig sina poäng in i det andra avsnittet där sedan resultatet avgörs. Även i säsong 2 och 3 var det första avsnittet också en icke-utslagningsomgång, medan i den allra första säsongen fick en deltagare köra Nattduellen i det första avsnittet.

Mästarkvalet[redigera | redigera wikitext]

Från och med säsong 11 har en regeländring gjorts som möjliggör att de fyra mästare som slås ut i nattduellerna i gruppspelet får en ny chans att komma tillbaka till tävlingen igen via specialtävlingen Mästarkvalet. Denna serie visades i SVT Play med Pernilla Wiberg som programledare.[8]

I den elfte säsongen hade Mästarkvalet upplägget att varje utslagen mästare fick tävla enskilt i en gren och mötte sedan en annan utslagen mästare i en duell. Den som fått bäst tid fick en fördel i den avgörande duellen där en av dem åkte ut. De två mästarna som vunnit duellerna möttes sedan i Mästarkvalsfinalen där en av dem fick åka tillbaka till den ordinarie tävlingen igen. I säsong 12 var upplägget snarlikt med skillnaden att alla fyra mästare fick tävla i Mästarkvalsfinalen, dock med olika fördelar beroende på seger/förlust i duellerna. I den inledande tävlingen möttes också varje utslagen mästare Pernilla Wiberg.

Slutspelet[redigera | redigera wikitext]

I säsong 1-3 var det inte markerat när slutspelet ägde rum eftersom att det inte var några gruppindelningar. Från den fjärde säsongen har upplägget varit att de deltagare som kvalar vidare som gruppfinalister från respektive grupp får tävla i slutspelet. Dessa program har likt grundomgångarna ett liknande upplägg med tävlingsgrenar och nattduell som avgör vilka som ska vara kvar respektive åka ut.

Inför den avgörande finalen brukar tre deltagare återstå och i denna omgång används inte poäng utan istället baseras det hela på placeringar. Samtliga finaler har haft upplägget med en inledande gren som avgör startordningen inför en hindebaneliknande tävling där mästarna ska avgöra en mängd olika moment. Vinnaren och tvåan i hinderbanan går sedan vidare till den tredje omgången som är en direkt avgörande duell där vinnaren koras till Mästarnas mästare det året.

Nattduellen[redigera | redigera wikitext]

Varje säsong av Mästarnas mästare har alltid innehållit momentet Nattduellen, som är ett avgörande moment mellan två mästare som tävlar om att få stanna kvar i tävlingen. Upplägget för duellen har varierat från säsong till säsong men går till största del ut på att de två mästarna ställs inför en svår utmaning att ta (tidigare fånga) ett föremål när det släcks (tidigare föll). Den som lyckas får 1 poäng och den av de två som först fått 2 poäng vinner matchen och får stanna kvar i tävlingen. Nattduellen genomförs i alla avsnitt utom en säsongs första och sista program.

Genom säsongerna har momentet använts på olika sätt. I de första två säsongerna var det sju svärd som mästarna skulle ha koll på och sedan fånga det svärd som vid en viss (okänd) tidpunkt föll till marken. Den som tog svärdet först vann och fick stanna kvar. Det kördes bara en omgång per duell. Från säsong 3 och framåt har det istället varit fem lysande stavar på ett bord som mästarna ska ha koll på. Vid ett givet, men även här okänt, tillfälle släcks en av stavarna och då gäller det för en av mästarna att ta den staven först. Den som lyckas med det vinner omgången, men det har alltid varit bäst av tre som gällt. Det vill säga, den som vinner minst två omgångar får stanna kvar medan förloraren åker ut.

Nattduellen har haft några undantag, nämligen:

  • I den första säsongens allra första duell fick Susanne Gunnarsson fick tävla mot sig själv.
  • I den tionde säsongen var det en lagtävling istället för enskild tävling. Det var fortfarande två personer som möttes, men dessa byttes ut efter varje omgång.
  • I den sjunde, åttonde och nionde säsongen kunde mästarna välja mellan att köra stavduellen eller en balansduell. Det var den som blev utmanad som fick välja duellform.
  • I den elfte och tolfte säsongen gick alla utslagna mästare i grundomgången vidare till Mästarkvalet där de fick tävla om att komma tillbaka till den ordinarie tävlingen.

Säsongsinformation[redigera | redigera wikitext]

Säsongerna[redigera | redigera wikitext]

Säsong Sändningsdatum Vinnare Andra plats Tredje plats Programledare Tittarsiffror
(genomsnitt)[9]
Inspelningsplats
1
(2009)
13 januari–
17 mars 2009
Per Elofsson Malin Moström Erica Johansson Micke Leijnegard 1 439 000 Spanien Alcalá la Real, Spanien
2
(2010)
12 januari–
30 mars 2010
Armand Krajnc Tomas Johansson Louise Karlsson 1 784 000 Malta Żurrieq, Malta
3
(2011)
3 april–
29 maj 2011
Ingemar Stenmark Anders Limpar Maria Brandin 2 176 500 Cypern Västra Cypern
4
(2012)
15 april–
3 juni 2012
Jörgen Jönsson Magnus Wislander Pernilla Wiberg 2 049 700 Ungern Balatonsjön, Ungern
5
(2013)
17 mars–
19 maj 2013
Magdalena Forsberg Anna Lindberg Bernt Johansson 2 272 300 Grekland Peloponnesos, Grekland
6
(2014)
9 mars–
11 maj 2014
Thomas Ravelli Tommy Söderström Anna Laurell 2 128 300 Kroatien Istrien, Kroatien
7
(2015)
29 mars–
31 maj 2015
Danijela Rundqvist Björn Lind Sara Dikanda 2 053 900 Italien Sicilien, Italien
8
(2016)
6 mars–
8 maj 2016
Peter Forsberg Caroline Ek Anders Eriksson 2 253 400 Spanien Almería, Spanien
9
(2017)
5 mars–
7 maj 2017
Martin Lidberg Richard Richardsson Maria Rooth 1 986 700 Portugal Algarve, Portugal
10
(2018)
4 mars–
29 april 2018
Bollaget1 Skridskolaget2 Skidlaget3 2 042 700 Grekland Peloponnesos, Grekland
11
(2019)
10 mars–
12 maj 2019
Anders Södergren Carolina Klüft Kim Martin 1 895 300 Grekland Kalamata, Grekland
12
(2020)
8 mars–
10 maj 2020
Michel Tornéus Frida Hansdotter Henrik Windstedt 2 001 900 Grekland Peloponnesos, Grekland
13
(2021)
Vintern/våren 2021 Inte avgjort - Sverige Bjärehalvön, Sverige4

1 Bestod av Kennet Andersson, Jesper Blomqvist och Magnus Wislander.

2 Bestod av Peter "Foppa" Forsberg, Per "Pelle" Fosshaug och Maria Rooth.

3 Bestod av Magdalena Forsberg, Ingemar Stenmark och Pernilla Wiberg.

4 På grund av coronavirusutbrottet i Europa förlades inspelningarna av den trettonde säsongen i Sverige.[10] Andra potentiella inspelningsplatser var norra Sverige och Gotland.[11][12]

Representerade sporter[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas antalet sportprofiler inom respektive sport som hittills deltagit i programmet.

Vinnande sporter[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas vilka sporter och hur många deltagare på varje som har vunnit genom åren.

Bortgångna deltagare[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas i kronologisk ordning vilka som har gått bort efter ett visst antal år efter sitt deltagande.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "[1]", tnfp.tv. Läst den 30 mars 2015.
  2. ^ Nygårds, Stina (19 oktober 2008). ”Nu ska ”mästarna” göra upp i tv”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/nu-ska-mastarna-gora-upp-i-tv_1910013.svd. Läst 7 april 2013. 
  3. ^ ”Eeuwige Roem”. defilistijnen.be. 13 september 2010. http://defilistijnen.be/content/eeuwige-roem-0. Läst 7 april 2013. 
  4. ^ Helander, Magnus (9 september 2011). ”"Mästarnas mästare" Årets program”. Resume.se. Arkiverad från originalet den 15 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111015090504/http://resume.se/nyheter/2011/09/09/mastarnas-mastare-arets-pr/index.xml. Läst 12 september 2011. 
  5. ^ ”Vinnare av Kristallen 2010”. Silverscreen.se. 4 september 2010. http://www.silverscreen.se/news/12952/vinnare-av-kristallen-2010. Läst 12 september 2011. 
  6. ^ Sally Henriksson (13 april 2012). ””Mästarnas mästare” är tillbaka med nytt upplägg”. Folkbladet. https://www.folkbladet.nu/2012-04-13/mastarnas-mastare-ar-tillbaka-med-nytt-upplagg. Läst 6 september 2020. 
  7. ^ Mathilda Olausson (10 augusti 2017). ”Tidigare vinnare gör upp när SVT-succén "Mästarnas mästare" firar jubileum”. TT. Arbetarbladet. https://www.arbetarbladet.se/artikel/tidigare-vinnare-gor-upp-nar-svt-succen-mastarnas-mastare-firar-jubileum. Läst 6 september 2020. 
  8. ^ Jakob Meijer (6 september 2018). ”Så gör SVT om ”Mästarnas mästare””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/5VgBR1/sa-gor-svt-om-mastarnas-mastare. Läst 6 september 2020. 
  9. ^ ”MMS — HotTop”. Mediamätning i Skandinavien. http://mms.se/hottop/hottop.asp. Läst 27 februari 2013. 
  10. ^ ”Mästarnas Mästare spelas in på Bjäre i höst”. Bjarenu.se. 8 juli 2020. https://bjarenu.se/mastarnas-mastare-spelas-in-pa-bjare-i-host/. Läst 9 juli 2020. 
  11. ^ ”Mästarnas mästare spelas in i Båstad med omnejd”. Helsingborgs Dagblad. 2 juli 2020. https://www.hd.se/2020-07-02/mastarnas-mastare-spelas-in-i-bastad-med-omnejd. Läst 9 juli 2020. 
  12. ^ ”De tävlar i ”Mästarnas mästare” 2021”. Aftonbladet. 25 augusti 2020. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/pLJ92V/de-tavlar-i-mastarnas-mastare-2021. Läst 25 augusti 2020.