Spetsbergsvallmo

Från Wikipedia
Spetsbergsvallmo
Status i Norge: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionBlomväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljVallmoväxter
Papaveraceae
SläkteVallmosläktet
Papaver
ArtSpetsbergsvallmo
P. dahlianum
Vetenskapligt namn
§ Papaver dahlianum
AuktorNordh.

Spetsbergsvallmo (Papaver dahlianum) är en art i släktet Papaver inom familjen vallmoväxter.[2] Den förekommer ofta på Svalbard, nordöstra Grönland samt ett område i Nordnorge.[3] Spetsbergsvallmo omnämns ofta som ”Svalbards nationalblomma”.[4] Vissa källor klassar arten som en typ av fjällvallmo (Papaver radicatum).[5]

Växten blir 10–25 cm hög och har långa, parflikiga basalblad som formar en rosett. Stjälken är slank och svagt behårad. Frukten är en äggformad kapsel som bär 40 eller fler frön;[6] även den är täckt med små hårstrån.[3] Blomman är oftast vit, men även gula exemplar finns vid vissa populationer på Varangerhalvön.[1][7]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Spetsbergsvallmo är inte särskilt konkurrenskraftig och kan endast etablera sig på platser med få andra växter. Arten är amfiatlantisk och förekommer mellan Tajmyrhalvön i Ryssland och Kanadas arktiska öar. Främst finns den på Svalbard, nordöstra Grönland och på de västra och norra delarna av Varangerhalvön i Nordnorge.[1]

På Varangerhalvön finns Spetsbergsvallmo bara i små och relativt isolerade delpopulationer, vilket innebär små chanser till rekolonisering om de dör ut. Arten förekommer i livsmiljöer som sannolikt inte är särskilt sårbara när det gäller klimatförändringar, som älvmynningar och buskmark. Spetsbergsvallmo klarar troligen också något förhöjda temperaturer, trots att det är en arktisk art.[1]

Spetsbergsvallmo växer på grus, vid vägkanter och talusformationer. Den innehar också rekordet i höjdnivå bland blommor på Svalbard.[3]

Rödlistning[redigera | redigera wikitext]

Spetsbergsvallmo har en generationstid på tio år. 2021 klassades arten som starkt hotad (EN) i Norges rödlista. Detta var på grund av dess begränsade utbredningsområde, som består av små delpopulationer, i kombination med en pågående minskning av antalet reproduktiva individer.[1]

Detta är en försämring jämfört med tidigare bedömningar som gjordes 2015 och 2010, där den endast klassades som sårbar (VU). Anledningen till denna ändring var en ny tolkning av tidigare data.

Referenser[redigera | redigera wikitext]