Fläckkuskusar
| Fläckkuskusar | |
 Fläckkuskus (Spilocuscus maculatus) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Fåframtandade pungdjur Diprotodontia |
| Familj | Klätterpungdjur Phalangeridae |
| Släkte | Fläckkuskusar Spilocuscus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Spilocuscus | |
| Auktor | Gray, 1861 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Fläckkuskusar (Spilocuscus) är ett släkte pungdjur som tillhör familjen klätterpungdjur. För närvarande räknas fem arter till släktet.
Systematik[redigera | redigera wikitext]
Wilson & Reeder (2005) listar fyra arter i släktet och dessutom beskrevs 2008 en ny art:[1][2]
- Fläckkuskus (Spilocuscus maculatus) lever på Nya Guinea, Moluckerna och i norra Queensland.
- Svartfläckig kuskus (Spilocuscus rufoniger) förekommer i norra Nya Guinea.
- Spilocuscus kraemeri är endemisk för ön Manus norr om Nya Guinea.
- Spilocuscus papuensis finns bara på den indonesiska ön Waigeo samt på västra Nya Guinea.
- Spilocuscus wilsoni hittas på öarna Biak och Supiori norr om västra Nya Guinea.
Tidigare räknades arterna till släktet kuskusar (Phalanger) men idag klassificeras de vanligen som självständigt släkte.[3]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Som flera andra klätterpungdjur har fläckkuskusar en robust kropp. Pälsens färg varierar mellan de olika arterna. Hos vissa arter har bara hannar mörka fläckar på den vitaktiga pälsen och hos andra arter har båda kön fläckar. Ofta har ungdjur en annan pälsfärg än de vuxna individerna. Huvudet är jämförelsevis litet, öronen är små och ögonen stora. Kroppslängden (huvud och bål) ligger mellan 34 och 64 centimeter och därtill kommer en 32 till 59 centimeter lång svans. Vikten ligger mellan 2 och 7 kilogram. För övrigt skiljer sig fläckkuskusar i detaljer av skallens och tändernas konstruktion från andra klätterpungdjur.[3]
Arterna lever i regnskogen eller i andra skogar på Nya Guinea och på närliggande öar samt på Kap Yorkhalvön i Australien. Individerna vistas i låglandet eller i låga bergstrakter som kan vara 820 m höga. De är aktiva på natten, lever i träd och kännetecknas av långsamma rörelser. Födan utgörs av frukter, blad och blommor.[3]
Hannar är stridslystna när de träffas. Honor föder upp till tre ungar per kull men troligen överlever bara en av de till könsmognaden. En individ i fångenskap blev 11 år gammal.[3]
Fläckkuskusar jagas för köttets skull och de hotas dessutom av skogsavverkningar.[3] IUCN listar 2 arter som akut hotad (CR), Spilocuscus papuensis som sårbar (VU), Spilocuscus kraemeri som nära hotad (NT) och Spilocuscus maculatus som livskraftig (LC).[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 8 juli 2009.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Spilocuscus” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ [a b] Spilocuscus på IUCN:s rödlista, läst 3 augusti 2013.
- ^ [a b c d e] Nowak, R. M. (1999) s.95/96 Google books
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999, ISBN 0-8018-5789-9
|