Spirometri
Spirometri, är en lungfunktionsundersökning som utförs med spirometer, det vill säga en undersökning av hur lungorna fungerar. Det ingår i undersökningar om Respirationsfysiologin. Beroende på vad som skall undersökas sker mätningen på olika sätt.
Undersökningen görs genom att patienten andas in samt blåser ut genom ett munstycke kopplat till en apparat som mäter lungornas förmåga.
Begränsningar
Med vanlig spirometri kan man inte mäta följande:
- Den totala lungkapaciteten, TLC, vilket är den volym lungan innehåller vid maximal inandning. Det är ca 6 liter.
- Residualvolymen, RV, det vill säga den volym luft som är kvar i lungorna efter full utandning, cirka 1 liter, eftersom man inte kan pressa ut det sista luften.[1]
För att mäta dessa värden behövs en helkroppspletysmograf.
När man mäter lungvolymen och jämför inandad luft med utandad luft upptår en viss skillnad. Man andas ut en större volym än man andas in eftersom luften expanderar i lungorna när den värms upp. Moderna spirometrar kan kompensera för detta när man gör mätningar.[1]
Mätvärden
- FEV1
Forced Expiratory Volume eller forcerad expiratorisk (=utandnings)volym. Ett mått på hur mycket patienten kan andas ut under den första sekunden efter full inandning, därav ettan. Detta ger alltså en bild av ventilationsförmågan. FEV% är andelen FEV1 av vitalkapaciteten och ligger normalt på ca 75-80 %. Har man lägre värden misstänks någon form av obstruktiva lungsjukdomar, till exempel astma.
- PEF
Peak Expiratory Flow eller högsta utandningsflöde kan mätas med enklare apparater, peakflowmeter. Ju hårdare motstånd i lungorna desto lägre utflöde har man. Denna siffra varierar med ålder, kön och samtida sjukdomar till exempel förkylning eller KOL. PEF är ett dåligt mått för att bestämma graden av obstruktion men är väldigt användbar för individen som kan se om han förbättrats eller försämrats.
- VC
Vital Capacity eller vitalkapaciten är den största volym man kan andas ut i ett andetag efter en maximal inandning eller den största volym man kan andas in efter en maximal utandning. Vital ventilation kallas också alveolär ventilation. Volymen är normalt ca 5 liter men varierar med kön, ålder och längd.
Tolkning av mätvärden
Normalt blåser man ut 75-80% av sin vitalkapacitet under första sekunden. Personer med astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) blåser ut långsammare. Obstruktiv lungfunktionsnedsättning definieras som låg FEV1 i relation till VC eller FVC,(kvoten FEV1/VC) och leder till att FEV% sjunker då obstruktion föreligger. Detta är alltså mätbart med spirometri. Restriktiv lungfunktionsnedsättning definieras av låg TLC, vilket således inte kan detekteras (=upptäckas) med hjälp av spirometri. Däremot kan den restriktiva komponent som består av ett högt återfjädringstryck (PEL) observeras genom ett stegrat FEV1
Låg VC kan bero på två saker; restriktiv eller obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Vid restriktiv lungfunktionsnedsättning har patienten låg TLC, och vid obstruktiv lungfunktionsnedsättning har patienten hög RV på grund av luftvägsavstängning, det vill säga att man har svårt att andas ut. Låg vitalkapacitet ger alltså ingen indikation på bakomliggande patologisk process.
Vid en spirometriundersökning mäter man även relation mellan flödet (hastigheten) och den lungvolym man har i lungorna (flöde-volym registrering). Spirometri används som hjälp vid diagnos och uppföljning av lungsjukdomar som astma, KOL, lungfibros, cystisk fibros, sensorisk hyperreaktivitet samt andra sjukdomar med lungpåverkan.
Se även
Källor
Referenser
- ^ [a b] ”Respiratory Air Flow and Volume”. LabTutor. AD Instruments. http://130.237.83.53/Kurshemsidor/MAT/Att%20lasa%20till%20lab-duggor%201-2/Till%20Lab-dugga%202/Air+Flow+and+Volume+Student+Handout1.pdf. Läst 12 september 2012.
- ^ Nunn AJ, Gregg I (April 1989). ”New regression equations for predicting peak expiratory flow in adults”. BMJ 298 (6680): sid. 1068–70. doi:. PMID 2497892. Adapted by Clement Clarke for use in EU scale — see Peakflow.com ⇒ Predictive Normal Values (Nomogram, EU scale)