Springmask

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Springmask
Springmaskens huvud
Springmaskens huvud
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djurriket
Animalia
Stam Rundmaskar
Nematoda
Klass Secernentea
Ordning Ascaridida
Familj Oxyuridae
Släkte Enterobius
Art Springmask
E. vermicularis
Vetenskapligt namn
§ Enterobius vermicularis
Auktor Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Springmask (Enterobius vermicularis) är en tarmparasit som tillhör stammen rundmaskar. Maskarna är vita, trådtunna och ungefär 1 centimeter långa.[1]

Smittovägar[redigera | redigera wikitext]

Alla människor kan drabbas, men den är som vanligast förekommande hos barn. Man drabbas av springmask genom att få i sig deras ägg, via munnen.[2] Äggen kan leva minst ett par veckor utanför människokroppen.[1] De dör dock i direkt solljus.[3] Smittan sprids inte av husdjur, då människan är den enda värden för springmasken. Husdjur kan dock vara en anledning till att man som människa får springmask, eftersom maskägg kan finnas i våra husdjurs pälsar. Om man då är i nära kontakt med husdjur kan man andas in äggen. Det kan även smittas om man sitter på samma toaletter och rör vid samma saker.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Honan lägger ägg kring den drabbades ändtarmsöppning, och dör sedan.[2] Springmasken märker man av när man ser ägg i ändtarmsöppningen, och ibland enstaka utvecklade springmaskar i avföringen. Man kan också ana att man har springmask om det kliar runt analöppningen eller att man känner en kittlande känsla runt anus, eftersom masken utsöndrar en substans som irriterar skinnet. Klådan är vanligast nattetid.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Det går att behandla springmasken med mebendazol[2] (i Sverige under namnet Vermox[4]) eller pyrvin[2] (ofta under varunamnet Vanquin[5]), som är så kallade anthelmintikum,[4][5] alltså läkemedel mot inälvsmaskar hos djur och människor.

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

Diagnos kan ställas med hjälp av så kallade tejpprov,[6] genom att en tejpbit fästs vid ändtarmsöppningen. Maskägg fastnar på tejpen och kan sedan undersökas i mikroskop.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Margareta Cassel (18 december 2007). ”Egenvårdsguiden”. 1177.se (tidigare Sjukvårdsrådgivningen). http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=27625. Läst 12 juli 2009. 
  2. ^ [a b c d] Kjell Alestig (14 december 2008). ”Maskinfektioner, diagnostik och behandling”. Internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1532. Läst 12 juli 2009. Okänd parameter medförfattare
  3. ^ ”Sjukdomsinformation om springmaskinfektion”. Smittskyddsinstitutet. 10 maj 2006. http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/springmaskinfektion/. Läst 12 juli 2009. 
  4. ^ [a b] ”Vermox”. FASS.se för förskrivare. 3 april 2009. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19820312000035&DocTypeID=3&UserTypeID=0. Läst 12 juli 2009. 
  5. ^ [a b] ”Vanquin”. FASS.se för förskrivare. 3 april 2008. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19630926000020&DocTypeID=3&UserTypeID=0&clickable=1. Läst 12 juli 2009. 
  6. ^ Avdelningen för parasitologi, mykologi, vatten och miljö (10 maj 2006). ”Enterobius”. Smittskyddsinstitutet. http://www.smittskyddsinstitutet.se/diagnostik/parasiter/maskar/enterobius-vermicularis-springmask/. Läst 13 januari 2013.