Större fläckkivi

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Större fläckig kivi)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Större fläckkivi
Status i världen: Sårbar[1]
Spotted kiwi in Otorohanga Kiwi House, 2004-06-16.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningKivifåglar
Apterygiformes
FamiljKivier
Apterygidae
SläkteApteryx
ArtStörre fläckkivi
A. haastii
Vetenskapligt namn
§ Apteryx haastii
AuktorPotts, 1872
Synonymer
  • Större fläckig kivi
Hitta fler artiklar om fåglar med

Större fläckkivi[2] (Apteryx haastii) är en av fem arter kivier, den största i familjen.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Större fläckkivi är den största av alla kivier med en kroppslängd på 45 centimeter. Liksom alla kivier är den brunfärgad, långnäbbad och flygoförmögen med inga synliga vingar. Denna art är ljust gråbrun och vågrätt vitfläckig. Näbben är elfenbensvit.[1]

Teckning av större fläckkivi som visar en juvenil och en adult hane.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Fågeln hörs nattetid, framför allt de två första timmarna efter solnedgången. Hanen yttrar en högljudd, gäll vissling medan honans är mörkare, långsammare och fallande.[1]

Utbredning och status[redigera | redigera wikitext]

Fågelns utbredningsområde är i skogar på Sydön (Nya Zeeland).[3] Det finns tre eller fyra kvarlevande huvudpopulationer, alla på den nordvästra delen av Sydön. 2015 uppskattades artens sammantagna population bestå av 15 000 individer, vilket är en minskning från 1996 då den uppskattades till 22 000 fåglar. IUCN kategoriserar arten som sårbar.[1]

Utbredning för större fläckig kivi i gult.

Hot[redigera | redigera wikitext]

Det största hotet mot större fläckkivi är till Nya Zeeland introducerade predatorer som mårddjur, pungrävar, katter, hundar och grisar. Ägg och ungfåglar är särskilt utsatta, men också vuxna fåglar då de är flygoförmögna.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten lever i bergsskogar från havsnivån till 1.600 meter över havet, men huvudsakligen mellan 700 och 1.300 meter. Den rör sig i flera olika typer av miljöer som gräsmarker med tuvgräs, bokskogar, Podocarpus-skogar, buskmarker och betesmarker.[1] Den lever huvudsakligen av ryggradslösa djur men kan även inta fallfrukt och löv.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Större fläckkivi lägger ett enda ägg, vanligtvis i en jordhåla.[5] Den ruvar sitt ägg mycket länge, 75-85 dagar.[6] Ungen är fullt befjädrad när den kläcks och lämnar boet på egen hand först efer en vecka.[1] Därefter stannar ungen med föräldrarna i mer än ett år.[1] Kivin är långlevad, där fåglar försedda med en radiosändare har en medellivslängd på cirka 50 år.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Sir John Francis Julius von Haast (1824-1887), nyzeeländsk geolog och upptäcktsresande.[7]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Birdlife International 2012 Apteryx haastii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2014. The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9. http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/
  4. ^ Heather, B. D.; Robertson, H. A. 2015. The field guide to the birds of New Zealand. Penguin Books (NZ) Ltd., Auckland, New Zealand.
  5. ^ Marchant, S.; Higgins, P. J. 1990. Handbook of Australian, New Zealand and Antarctic birds, 1: ratites to ducks. Oxford University Press, Melbourne.
  6. ^ Calder, W.A., Parr, C.R. and Karl, D.P. 1978. Energy content of eggs of Brown Kiwi Apteryx australis-extreme in avian evolution. Comparative Biochemistry and Physiology 60(2): 177-179.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]