Stadshederstitlar i Nazityskland

I Nazityskland hade man som skick att ge städer en stadshederstitel.

Långt tidigare, år 1871, hade Berlin givits titeln Rikshuvudstad (Reichshauptstadt).^[1] Också Hamburgs tillnamn, Porten mot världen (Tor zur Welt), passade bra för en stat med ambitioner att bli en stormakt och behölls därför.^[2] Hamburgs betydelse som en dörr mot omvärlden skulle accentueras ytterligare genom lagen som reglerade markfördelningen mellan Hamburg och Fristaten Preussen, den så kallade Groß-Hamburg-Gesetz.

Redan år 1925 hade Adolf Hitler i sin bok Mein Kampf avhandlat ämnet tyska städer och han klandrade dem för att under 1800-talet ha förringat sin karaktär som kulturbärande städer.

Städer med stadshederstitel[redigera | redigera wikitext]

Följande städer bar en stadshederstitel som tilldelades under den här tiden:^[3]

Stad	Stadshederstitel	Från	Anmärkning
Braunschweig	Die deutsche Siedlungsstadt		"Den tyska nybyggarstaden", självtilldelad titel^[4]
Bremen	Stadt der Kolonien		"Kolonistaden"^[5]
Coburg	Erste nationalsozialistische Stadt Deutschlands	1939	"Den första nationalsocialistiska staden i Tyskland", se även Coburg under den nazityska eran
Frankfurt am Main	Stadt des deutschen Handwerks	1935	"Det tyska hantverkets stad", se även Friedrich Krebs
Goslar	Reichsbauernstadt	1936	"Riksbondestaden"^[6]
Graz	Stadt der Volkserhebung	25 juli 1938	"Folkresningens stad"^[7]
Innsbruck	Stadt der deutschen Bergsteiger		"De tyska bergsbestigarnas stad"
Landsberg am Lech	Stadt der Jugend	1937	"Ungdomsstaden",^[8] se även Landsberg am Lech under den nazityska eran
Leipzig	Reichsmessestadt	20 december 1937	"Riksmässestaden"^[9]
Linz	först: Jugendstadt des Führers respektive Heimatstadt des Führers		först: "Führerns ungdomsstad" respektive "Führerns hemstad"
Linz	slutligen: Gründungsstadt des Großdeutschen Reichs Patenstadt des Führers	1938	slutligen: "Staden för det Stortyska Rikets grundande" "Führerns fadderstad"
München	Hauptstadt der deutschen Kunst Hauptstadt der Bewegung	1933 1935	"Den tyska konstens huvudstad" "Rörelsens huvudstad"
Neumarkt in der Oberpfalz	Dietrich-Eckart-Stadt'		se även Dietrich Eckart
Nürnberg	Stadt der Reichsparteitage	7 juli 1936	"Rikspartidagarnas stad"^[10]
Salzburg	Stadt der Lebensforschung		"Livsvetenskapens stad"
Salzgitter	Stadt der Hermann-Göring-Werke		"Hermann-Göring-verkens stad"
Soest	Stadt des deutschen Mittelalters		"Den tyska medeltidens stad"
Stuttgart	Stadt der Auslandsdeutschen	1936	"Utlandstyskarnas stad", se även Karl Strölin^[11]^[12]
Wels	Stadt der Bewegung		"Rörelsens stad"
Wolfsburg	Stadt des KdF-Wagens	1939	"KdF-bilens stad", det första namnet på det som sedan blev Wolfsburg

Se även[redigera | redigera wikitext]

Nazistiska slogans och uttryck

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Översättning[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Kinder/Hilgemann: Atlas zur Weltgeschichte (Andra utgåvan, 1982), Band. 2, sid. 194)
^ fherrgen.de: Stadtentwicklung im Nationalsozialismus^{[död länk]} (Mars 2007)
^ Fritz Mayrhofer: Die "Patenstadt des Führers", Linz
^ Verkehrszeitschrift d. St. Braunschweig: Braunschweig - Die deutsche Siedlungsstadt, Siedlungs-So.heft serie 5, 1935
^ Heinz Gustafsson: Namibia, Bremen und Deutschland, Aschenbeck & Holstein, 2003, ISBN 3-932292-40-5
^ P. Schyga: Von der nationalen Stadt zur Reichsbauernstadt des Nationalsozialismus, Goslar 1918 - 1945 - Ein historisch-politischer Essay, Bielefeld, 1999.
^ Helmut Konrad / Andrea Strutz: Graz - "Stadt der Volkserhebung" Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst i mars 2007
^ Manfred Deiler: Landsberg wird zum Wallfahrtsort des Nationalsozialismus Arkiverad 24 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Landsberg, 2005
^ Leipzig-Lexikon: Register R: „Reichsmessestadt“
^ Alexander Schmidt: Geländebegehung. Das Reichsparteitagsgelände in Nürnberg, tredje helt omarbetade upplagan, Nürnberg 2002
^ Stadt Stuttgart: Karl Strölin (1890-1963) Arkiverad 27 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
^ Roland Müller: Die Stuttgarter Kriegsfilmchronik - Ein besonderer Bestand im Stadtarchiv Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. (Uppsats)

[berlin-1] Kinder/Hilgemann: Atlas zur Weltgeschichte (Andra utgåvan, 1982), Band. 2, sid. 194)

[Welttor-2] rrgen.de: Stadtentwicklung im Nationalsozialismus^{[död länk]} (Mars 2007)

[Linz-3] Fritz Mayrhofer: Die "Patenstadt des Führers", Linz

[Siedlungsstadt-4] Verkehrszeitschrift d. St. Braunschweig: Braunschweig - Die deutsche Siedlungsstadt, Siedlungs-So.heft serie 5, 1935

[Gustafsson-5] Heinz Gustafsson: Namibia, Bremen und Deutschland, Aschenbeck & Holstein, 2003, ISBN 3-932292-40-5

[Goslar-6] P. Schyga: Von der nationalen Stadt zur Reichsbauernstadt des Nationalsozialismus, Goslar 1918 - 1945 - Ein historisch-politischer Essay, Bielefeld, 1999.

[volkserhebung-7] Helmut Konrad / Andrea Strutz: Graz - "Stadt der Volkserhebung" Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst i mars 2007

[jugendstadt-8] Manfred Deiler: Landsberg wird zum Wallfahrtsort des Nationalsozialismus Arkiverad 24 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Landsberg, 2005

[leipzig-9] Leipzig-Lexikon: Register R: „Reichsmessestadt“

[reichsparteitage-10] Alexander Schmidt: Geländebegehung. Das Reichsparteitagsgelände in Nürnberg, tredje helt omarbetade upplagan, Nürnberg 2002

[Strölin-11] Stadt Stuttgart: Karl Strölin (1890-1963) Arkiverad 27 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.

[stuttg-12] Roland Müller: Die Stuttgarter Kriegsfilmchronik - Ein besonderer Bestand im Stadtarchiv Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. (Uppsats)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]