Goslar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Goslar
Stad
Die Abzucht in Goslar.jpg
Flagge Goslar.svg
Flagga
DEU Goslar COA.svg
Goslars vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Niedersachsen
Kreis Landkreis Goslar
Höjdläge 255 m ö.h.
Koordinater 51°54′N 10°26′Ö / 51.900°N 10.433°Ö / 51.900; 10.433
Yta 163,88 km² ()[1]
Folkmängd 50 753 ()[2]
Befolkningstäthet 310 inv./km²
Borgmästare Oliver Junk
Postnummer 38640, 38642, 38644
Riktnummer 5321, 5325
Registreringsskylt GS
GeoNames 10942643
Kommunkod 03 1 53 005
OSM-karta 1421453
Goslar i Tyskland
Red pog.svg
Goslar i Tyskland
Läget för staden Goslar i Landkreis Goslar
Läget för staden Goslar i Landkreis Goslar
Webbplats: Goslar

Goslar är en stad i Landkreis Goslar i den tyska delstaten Niedersachsen. Staden ligger i utkanten av bergsområdet Harz och är känd för sin gamla stadskärna som är ett av Tysklands världsarv.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Goslar 1732.

Goslar grundades 922 av Henrik I. Under 1000-talet byggde kejsar Henrik II en Kaiserpfalz i staden. Anledningen till detta var silverfyndigheter i berget Rammelsberg alldeles i närheten av Goslar. Mynt från Goslar har hittats ända upp till Färöarna. Staden blev en viktig ort i det tysk-romerska riket och flera riksdagar hölls i Goslar.

På 1300-talet tilldelades staden status som fri riksstad och blev medlem i hansan. Under det trettioåriga kriget besattes Goslar av svenska trupper. År 1802 upphörde stadens status som fri riksstad när Goslar tilldelades Preussen. Staden tillföll därefter 1807 Westfalen, år 1816 Hannover för att 1866 åter bli preussisk.[3]

I Nazityskland kallades Goslar för Reichsbauernstadt (Riksbondestaden) och var centralpunkt för organisationen Reichsnährstand. Sedan 1992 är den historiska stadskärnan och silvergruvan i Rammelsberg med på Unescos lista över världsarv.

Goslar är ursprungsort för en egen öltyp, Gose.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kaiserpfalz i Goslar.

Bland äldre byggnader märks främst den gamla kejsarborgen från den äldre medeltiden, restaurerad på 1870-talet. Här finns en stor kejsarsal med fresker av Hermann Wislicenus och ett dubbelkapell. Av andra gamla befästningar märks flera stadsportar. Domkapellet är en rest av en byggnad från 1000-talet; ett par andra kyrkor såsom Jakobikyrkan och Frankenbergerkyrkan stammar också från 1000-talet.[3]

Marktkirche är något yngre, Neuwerkkirche är en betydande senromansk byggnad. Även flera forna stiftelser och profana hus har kvar sin medeltida prägel, bland annat Kaiserworth, ett gillehus från 1494, samt åtskilliga korsvirkesbyggnder med rika sniderier, särskilt det så kallade Brusttuch från 1526.[3]

Kända personer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 29 februari 2020, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932