Stanfordexperimentet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Stanfordexperimentet var ett socialpsykologiskt experiment som genomfördes vid Stanford University 1971 av en grupp forskare ledda av Philip Zimbardo. Experimentet gjordes på studenter (som frivilligt anmält sig).

Syftet med experimentet var att studera hur människan agerar i fångenskap och hur sociala roller påverkar ens beteende. Experimentet finansierades av amerikanska flottan som hoppades finna orsaker till konflikter som uppstått i fängelser och inom marinkåren. Deltagarna blev slumpmässigt utsedda till antingen fångar eller fångvaktare i ett tillfälligt fängelse i universitetets källare.

Det visade sig att deltagarna snabbt anpassade sig till sina givna roller som fånge eller fångvaktare. En tredjedel av fångvaktarna bedömdes ha genuint sadistiska tendenser, och många av fångarna kom att finna sig i att bli förnedrade. Under experimentets andra dag revolterade dock fångarna. Experimentet gick snabbt överstyr och fick avbrytas på den sjätte dagen, vilket var tidigare än planerat.

Experimentet har kritiserats för att ha varit oetiskt och för att ha varit ovetenskapligt.[1]

Efter skandalen i Abu Ghraib-fängelset 2004, där fångvaktare förnedrat fångar, skrev Philip Zimbardo om detta och drog paralleller till sitt experiment i boken The Lucifer Effect: Understanding How Good People Turn Evil (2007).

Experimentet inspirerade den tyska filmen Experimentet (2001) och en amerikansk film med samma namn från 2010. Det har även inspirerat till teaterpjäsen "Experiment X" som hade premiär 2013.

Lucifereffekten[redigera | redigera wikitext]

Lucifereffekten är ett uttryck skapat av den amerikanska socialpsykologen och professorn Philip Zimbardo i boken The Lucifer Effect: Understanding How Good People Turn Evil. Uttrycket blev en term efter Stanfordexperimentet. Det visade hur enskilda individer genom att anta ett "Vi och dom"-tänkande kan överväldigas av ondskan om de ingår i ondskefulla sociala system och därefter utföra tortyr, censur och kränkningar av människors privatliv. Grunden för uttrycket är att kasta ljus på hur människors personlighet till stor del formas efter de roller den blir tilldelad eller väljer att anta själv. [förtydliga]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dunning, Brian, What You Didn't Know about the Stanford Prison Experiment, Skeptoid Podcast. Skeptoid Media, Inc., 27 May 2008. Web. 23 May 2011

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

The Stanford Prison Experiment