Stjärnfort
.jpg)
Ett stjärnfort, eller trace italienne, är en typ av befästning.[1] Stjärnfort uppkom i Italien på 1500-talet. Skillnaden mellan denna typ och tidigare befästningsverk var att stjärnforten var lägre och hade vinklade murar. Uppifrån såg befästningen ut som en stjärna med alla bastioner.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Stjärnfort och andra bastionsbyggen var en utveckling av den medeltida borgen. Denna placerades ofta på kullar eller åtminstone med höga murar, så försvararna lättare kunde ha uppsikt över omgivningarna och skjuta pilar ner mot attackerande fiendestyrkor. Anfallarna kunde endast hoppas att öppna borgporten eller klättra över murarna med hjälp av höga stegar, vilket ofta innebar stora utmaningar.[2]
Framväxten av stjärnfort och andra befästningar av mer oregelbundet slag var en effekt av att krutet gjorde sin entré i Europa. Då skyddade höga hårda murar inte längre mot de kanoner som byggdes.[1] Höga borgmurar skyddade inte längre försvararna, när höga murar gav stor träffyta för kanonförsedda anfallare. De nya bastionbaserade och ofta symmetriska konstruktionerna var tvärtemot märkbart låga byggen,[2] medan många triangulära bastioner som kunde ge skydd åt varandra. Det medeltida systemet med vattenfyllda vallgravar kompletterade och byggdes ibland i flera och bredare lager runt befästningen. Utanför vallgraven konstruerades också ofta flacka fältvallar som ett extra skydd.[2]
Från Italien till andra länder
[redigera | redigera wikitext]Först byggdes sådana befästningar i Italien från och med 1400-talet, och tekniken utvecklades ytterligare efter att Frankrike i början av 1500-talet invaderat den appeninska halvön. Fransmännen hade med sig kanoner som lätt kunde skjuta sönder de dåtida stadsmurarna,[2] vilket ledde till behovet av nya försvarsmetoder. Bland de första italienska städerna som började använda bastioner i sitt försvar var Pisa år 1500 och Padua nio år senare.[2] Michelangelo deltog i konstruktionen av stjärnfort när Florens byggde ut sina jordvallar, och tekniken vidareutvecklades under 1500-talet av arkitekter som Baldassare Peruzzi och Vincenzo Scamozzi.
Framemot mitten av seklet spreds de nya befästningstankarna till andra europeiska länder, och under 1500- och 1600-talet konstruerades ett stort antal stjärnfort i Europa med eller utan fästningsstäder inuti. Exempel på sådana fort och städer är franska Fort Brescou Köpenhamns kastell, Palmanova[3] och Bourtange.[4] Stjärnfort med uteslutande militär användning etablerades i bland annat svenska Landskrona och spanska Jaca.[5][ej i angiven källa] Kvarlevande exempel på mer osymmetriskt utbyggda befästningar av bastionstyp finns i Göteborg,[6] Gamlebyen i Fredrikstad,[7] Fredericia,[8]
Den stjärnformade befästningstekniken hade ett starkt inflytande på renässansens bild av en idealstad. Arkitekter som Filarete och Scamozzi utgick från denna försvarsmodell i de modellstäder som de var inblandade i, och Scamozzis ritningar ledde bland annat till utformningen av Palmanova i slutet av 1500-talet.[9]
Senare utveckling
[redigera | redigera wikitext]
Befästningstekniken var förhärskande även under de kommande seklerna, ända fram tills att 1800-talets vidare utveckling av artilleriet – inte minst den explosiva granaten – ledde till krav på andra försvarsmetoder. I slutet av 1600-talet vidareutvecklade militära ingenjörer som Menno van Coehoorn och Frankrikes Vauban det alltmer avancerade befästningssystemet till deras logiska slutpunkt,[10] och van Coehoorns komplicerade försvarsstruktur kan än idag ses i nederländska Bourtange.
Även på 2000-talet har stjärnfort byggts. 2021 fanns ett franskt stjärnfort i Mali.[11]
Utformning
[redigera | redigera wikitext]Stjärnforten är en del av den historiska utvecklingen av allt kraftigare befästningsverk baserade på bastioner, vallgravar och vallar i olika lager runt själva fortet. Vissa av dessa utformades mer eller mindre symmetriskt, vilket gett upphov till benämningen stjärnfort på grund av deras likhet med stjärnor med fem eller fler uddar. Även vissa befästningar med endast fyra förstärkta försvarstorn och mellanliggande kurtiner, inklusive Landskrona citadell[5] och franska Fort Brescou, benämns ibland som stjärnfort.
Formen på dessa bastionsbaserade byggen är oftast en polygon med bastioner i hörnena. Dessa framskjutna delar eliminerade "blinda" hörn där en angripare skulle kunna avancera, och de tillät även eldgivning mot områden utanför befästningens skyddsmurar från skyddade positioner. Detta kunde också kombineras med ett upphöjt högverk strax innanför bastionen.[12] Mellan bastionerna kunde man även anlägga spetsiga raveliner, lägre utanverk bakom separata skyddsmurar, vilka gav ytterligare skydd mot det inre av befästningen. Sådana raveliner syns än idag i de bevarade skyddsmurarna runt Bourtange, Fredrikstad och Palmanova.
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Befästningsplanen över Nicosia (1597). -
Den sexuddiga befästningsplanen (från 1680) för dagens Nové Zámky. -
Franska Fort Brescou (karta från 1787) med fyra hörn. -
Stjärnfortet i nordspanska Jaca (foto 2009). -
Flygbild (2013) över Köpenhamns kastell. -
Flygbild (2014) över norditalienska Palmanova.
.jpg)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Löfdahl, Jesper (17 mars 2023). ”Värnkraft – frontalt skydd och flankerande skjutriktning”. Militär Debatt. https://militardebatt.com/2023/03/17/varnkraft-frontalt-skydd-och-flankerande-skjutriktning/. Läst 9 maj 2025.
- ^ [a b c d e] ”Types and History of Castles - Star Forts” (på engelska). www.castlesandmanorhouses.com. https://www.castlesandmanorhouses.com/types_10_star.htm. Läst 16 november 2025.
- ^ Comune di Palmanova. ”The Mechanics of Fortresses – The Fortress City of Palmanova” (på brittisk engelska). Palmanova. https://www.visitpalmanova.it/en/home-english/the-mechanics-of-fortresses-the-fortress-city-of-palmanova/. Läst 9 maj 2025.
- ^ ”Bourtange Fortress | Attractions”. Lonely Planet. https://www.lonelyplanet.com/the-netherlands/bourtange/attractions/bourtange-fortress/a/poi-sig/1520846/1315714. Läst 9 maj 2025.
- ^ [a b] ”Landskrona citadell”. SFV. https://www.sfv.se/vara-fastigheter/sverige/skane-lan/landskrona-citadell/. Läst 9 maj 2025.
- ^ ”Konsten att bygga en befästning”. arkeologerna.com. 25 maj 2019. https://arkeologerna.com/bloggar/arkeologi-i-goteborg/konsten-att-bygga-en-befastning/. Läst 9 maj 2025.
- ^ ”Historien om Kongsten Fort - KulturPunkt”. kulturpunkt.org. https://kulturpunkt.org/article/10066/. Läst 9 maj 2025.
- ^ ”Facts about the Fortress | Fredericia Museum”. www.fredericiahistorie.dk. https://www.fredericiahistorie.dk/side/facts-about-the-fortress. Läst 9 maj 2025.
- ^ Milligan, Mark (28 mars 2022). ”The Palmanova Star Fort” (på amerikansk engelska). HeritageDaily - Archaeology News. https://www.heritagedaily.com/2022/03/the-palmanova-star-fort/143256. Läst 16 november 2025.
- ^ Townshend, Charles (2000). The Oxford history of modern war. Oxford ; New York : Oxford University Press. sid. 212. ISBN 978-0-19-285373-8. https://archive.org/details/oxfordhistoryofm00town/page/114/mode/1up?q=vauban. Läst 16 november 2025
- ^ Chris Young (7 januari 2021). ”French Army Revives Medieval Star Fort Patterns in North Africa” (på engelska). Interesting Engineering. https://interestingengineering.com/innovation/french-army-revives-medieval-star-fort-patterns-in-north-africa. Läst 9 maj 2025.
- ^ Gips, Jane (14 november 2017). ”What Is A Bastion Fort?” (på amerikansk engelska). WorldAtlas. https://www.worldatlas.com/articles/what-is-a-bastion-fort.html. Läst 16 november 2025.