Stjärnorna kvittar det lika

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stjärnorna kvittar det lika
FörfattareNils Ferlin
OriginalspråkSvenska
LandSverige Sverige
Utgivningsår1930
Nils Ferlin porträtt

Stjärnorna kvittar det lika är en av de mest kända dikterna skrivna av Nils Ferlin. Dikten ingår i Nils Ferlins diktsamling En döddansares visor som publicerades 1930. Den är med i världsbibliotekets 50-lista över de bästa diktsamlingarna. Precis som många av Ferlins dikter är Stjärnorna kvittar det lika mörk och dyster med stark koppling till döden.


Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

I likhet med många av Nils Ferlins dikter är Stjärnorna kvittar det lika influerad av hans intresse för musik. Det avspeglar sig i stil och form. Nils uttryckte att melodi och poesi var samma sak, därför är många av lyrikerns dikter kopplade till folkvisor.[1]

Ferlin hade en nära relation med sin mor och tillägnade henne många av sina dikter. 1938 efter Nils mors död kom diktsamlingen Goggles ut med många dikter skrivna till henne.[2] Även i Stjärnorna kvittar det lika framträder modern i form av änka efter faderns död 1909.


Handling[redigera | redigera wikitext]

Dikten lämnar utrymme för flera tolkningar till läsaren. Den mest vanliga tolkningen är att dikten handlar om döden och människors sorg i stunden när nära omkommer. Samtidigt beskriver den vår likgiltighet inför döden i största allmänhet. Stjärnorna symboliserar människorna och det faktum att det finns oändligt många stjärnor ger en tydlig bild av att varje människa är osynlig i förhållande till hela mänskligheten på jorden. Lika svårt som det är att urskilja en viss stjärna så är vi alla lika inför döden.

I dikten använder Nils Ferlin sina egna erfarenheter om döden. Han har efter faderns död själv upplevt "änkan som gråter" och "barnen som snyftar för bröd ".

Språk och stil[redigera | redigera wikitext]

Diktaren förmedlar en mörk och dyster känsla genom ordval, bildspråk samt en regelbunden rytm med varannan rad som rimmar. Dikten har ett bestämt antal strofer med bestämt antal rader i varje strof. Med ord som nästan rimmar med varandra skapar poeten en medveten assonans t.ex. ”skall och falla”, ”född och död”.

Dikten är uppbyggd på korta (5-7 ord långa) rader uppdelade i tre strofer. Med en metafor som ”vindarnas frusna musik” framkallar diktaren en rysning hos läsaren.

Dikten når sitt klimax i slutversen och handlingen faller på plats, dvs. hur lite varje människas liv betyder för mänskligheten som helhet. Titeln på dikten knyter samman dikten på slutet vilket stärker upplevelsen för läsaren.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Klassiker "Nils Ferlin"”. https://klassiker.wikispaces.com. https://klassiker.wikispaces.com/Nils+Ferlin. Läst 29 maj 2015. 
  2. ^ ”Ferlin "Personen Nils Ferlin"”. http://www.ferlin.se/. http://www.ferlin.se/PersonenNilsFerlin.htm. Läst 31 maj 2015.