Stockholms bildningscirkel

Stockholms bildningscirkel - Sveriges första bildningscirkel skapades 1845 efter Henry Peter Broughams mönster eller efter tysk förebild av skräddarmästarna Olof Renhult, född 1811 och Sven Trägårdh, samt provinsialläkaren Johan Ellmin.

Inriktning[redigera | redigera wikitext]

Dess inriktning har sammanfattas i följande punkter av dåvarande ledaren O.E. Borg:

Den populärt vetenskapliga.
Den musikaliska - "åsyftande känslans lyftning och förädling, ingående växlande och livande emellan de olika föredragen. Sången utföres av Bildnings-Cirkelns ledamöter och undervisning meddelas den såväl i kvartettsång som tonträffning."
Den patriarkaliska. ^{[förtydliga]}
Den ekonomiska.

Blomqvist, Håkan (1989). Den röda tråden: arbetarrörelsens historia : en alternativ översikt (1. uppl.). Stockholm: Röda rummet. Libris 7637783. ISBN 91-7362-141-2
Andersson, Greger (1982). Bildning och nöje: bidrag till studiet av de civila svenska blåsmusikkårerna under 1800-talets senare hälft = Education and entertainment : a study of the civilian Swedish wind bands during the latter part of the 19th century. Studia musicologica Upsaliensia, 0081-6744 ; N.S., 7. Uppsala: Univ. Libris 8358995. ISBN 91-554-1242-4
Ellmin, Johan (1847). Om folkets bildning och Bildningscirkelns i Stockholm första år. Stockholm. Libris 1793327
Möller, Bert (1913). ”Bildningscirklarna på 1840- och 50-talen: några anteckningar”. Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet (Stockholm : Norstedt, 1912-1923) 1913 (2:4),: sid. 101-109. Libris 2338211
Landelius, Carl (1936). 1840-1850-talets bildningscirklar och arbetareföreningar i Sverige. Stockholm. Libris 8198778
Wedholm, L. J. (1867-1869). Handledning i svenska jernbruks-ekonomien. Stockholm. Libris 3159625
Aftonbladet 1868 (15-16 januari)
Göran B. Nilsson : Europe in 1848: Revolution and Reform, s.325-341