Patriarkat (sociologi)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Patriarkat.

Patriarkat betyder "fadersvälde" och kommer av grekiskans πατριάρχης (patriarkhēs).[1][2] Definitionsmässigt är det ett samhällssystem där män har den primära makten och de flesta ledande positioner inom politiska-, ekonomiska-, religiösa-, sociala-, eller finansiella institutioner domineras av män. Inom familjen är det i regel fadern eller en fadersfigur som har auktoritet över kvinnor och barn. De flesta patriarkala samhällen är även patrilinjära d.v.s. att egendomar och titlar ärvs från fader till son enbart på den manliga sidan och exempel på detta är den Svenska traditionen med agnatisk arvsrätt där enbart den äldsta sonen ärver föräldragården (jmf, matrilinjär).[3]

Det råder idag ett konsensus bland antropologer att samtliga samhällen, både de ca 1 200 som besökts av antropologer och de över 5 000 vi har data över historiskt, har varit, utan undantag, patriarkala enligt definitionen ovan[4]

Orsaken till att det ibland uppstår missförstånd kring detta är en hopblandningen mellan matriarkat, som aldrig funnits, och matrilinjär, d.v.s. att titlar och egendomar ärvs på moderns sida, som har förkommit i flera primitiva samhällen världen över.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Antropologisk och historisk forskning har visat att jägar- och samlarsamhällen varit relativt jämställda av den enkla anledningen att det inte fanns några direkta statushierarkier i dessa samhällen, något som är en förutsättning för att patriarkala samhällen skall utvecklas. Antropologisk forskning har dock visat att när familjerna i dessa grupper fattar beslut så samlas primärt männen och diskuterar innan de fattar beslut. Det är också alltid en man som utses som temporär ledare för varje projekt om det så är en räd mot en annan stam, storviltsjakt eller motsvarande. Den patriarkala samhällsstrukturen, som den är definierad i inledningen, kan bara utvecklas när gruppen av människor blivit så stor att en större organisation kring beslutsfattande utvecklas. Detta skedda i regel inte för ens den neolitiska revolutionen för drygt 10000 år sedan efter innovationer såsom jordbruk, domesticering av djur, jordägande och byggande av fasta bostäder.[källa behövs]

Arabvärlden och islam[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Women in Arab societies, 23 april 2011.
Kvinnliga statsöverhuvuden har varit ovanliga under världshistorien, men några kända exempel finns i muslimska länder, exempelvis Benazir Bhutto (bilden), före detta premiärminister i Pakistan, samt Khaleda Zia och Sheikh Hasina Wajed, premiärministrar i Bangladesh.[5]

Innan Muhammed och tillkomsten av Islam saknade kvinnor nästan rättslig status inom många arabstammar, med några undantag. Kvinnor såldes som handelsvara eller slavar till äktenskap av sin förmyndare för ett lågt pris, och kunde ärvas i vissa stammar. Maken kunde avsluta äktenskapet när som helst och kunde ta sig obegränsat antal fruar. Kvinnor saknade eller hade mycket liten arvsrätt. Kvinnliga barnamord, ibland genom levande begravning, tycks ha varit en relativt utbredd sed i det för-islamiska Arabien. Motiven var tvåfaldiga: rädslan att en ökning av kvinnliga avkomma skulle leda till ekonomisk börda i tider av svält, liksom rädslan för den förnedring som ofta orsakas av att flickor tillfångatas av en fientlig stam och därefter föredrar deras kidnappare till sina föräldrar och bröder. Emellertid tycks matrilinjär arvsrätt ha börjat utvecklas i de rika trakterna kring Mecka strax innan Islam i den kultur Mohammeds mor tillhörde.

Även om Islams Sharialagar idag konserverar patriarkala strukturer och enligt människorättsföreträdare leder till diskriminering och förtryck av kvinnor, så förbättrade Islams införande på 600-talet i allmänhet kvinnans ställning jämfört med flertalet arabiska förislamska stamkulturer. Islam ger kvinnor vissa möjligheter till ägande, arv (men döttrar ärver enbart hälften av vad söner ärver enligt Islam), utbildning och skilsmässa, vilket de tidigare ofta saknade på arabiska halvön. Polygamin som tidigare varit obegränsad begränsades nu till högst fyra fruar. Den som inte begraver sin dotter levande, inte förnedrar henne och inte hellre önskar en son, utan behandlar henne väl även om han får genomgå vedermödor för hennes skull, lovas enligt Koranen en plats i Paradiset.

Även om en rad kvinnliga statschefer har förekommit i muslimskt dominerade länder så dominerar män lagstiftning, rättsskipning och annan religiös och politisk makt. Dessa patriarkala strukturer kan förklara det som med sekulära mått framstår som ojämlik rättskipning. Berättelser om kvinnor som har dömts för otrohet efter att ha blivit våldtagna har flera gånger gett upphov till proteststormar mot regimer som praktiserar sharia. Kvinnors möjligheter att utbilda sig är idag begränsade i vissa länder som praktiserar sharia. Sharia lägger ansvaret främst på kvinnan att skyla sig och att inte röra sig fritt i samhället för att inte fresta män att begå äktenskapsbrott eller att våldta. Även om Islams urkund inte föreskriver kvinnlig omskärelse så praktiseras denna förislamiska sed av många muslimer med de religiösa ledarnas goda minne. Vissa former av kvinnlig omskärelse innebär lidande och begränsar kvinnans njutning av sexualakten i syfte att hon inte ska lockas till utomäktenskapliga förhållanden. Inte heller hedersmord och stening av kvinnor som har gift sig med en man som inte familjen har valt ut har stöd i Koranen, men förekommer bland annat i många muslimskt dominerade länder. Hedersvåld har sin motsvarighet i västvärldens våld i nära relationer, även det vanligen utövat av män mot kvinnor och barn.[källa behövs]

Kristendom[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gender roles in Christianity, 23 april 2011.
Jesus hemma hos Marta och Maria från Betania av Diego Velázquez, 1618. Denna Bibelberättelse visar att Jesus bröt med den tidens syn på kvinnor och gav dem religiös undervisning, Lukas kap 10.

Kristendomen har under hela sin historia gett män maktposition i äktenskap, kyrka och samhälle, och fram till mitten av 1900-talet uteslutit kvinnor från formella kyrkliga ledarpositioner. Bilden är dock starkt varierande mellan olika länder och kulturer.

Enligt Bibeln, särskilt Lukas evangelium, hjälpte Jesus kvinnor öppet och hade kvinnliga goda vänner på ett sätt som bröt mot den tidens normer och fick omgivningen att reagera. Han samtalade med kvinnan vid Sykars brunn trots hennes relativt promiskuösa leverne; han var lyhörd för kvinnligt lidande, och han respekterade kvinnor. Jesus tog i många avseenden ställning mot hierarkier, och menar att i himmelriket förekommer inte äktenskap. Han hade många kvinnliga efterföljare, men de tolv apostlar som han enligt Bibeln utsåg bland lärjungarna var alla män.

Paulus, som var den som i sina brev teoretiskt formulerade kristendomens grundteser, menar att i himmelriket finns ingen skillnad på kvinnor och män. Han berömmer en handfull kvinnor för deras arbete i församlingar, däribland Symia som han kallar apostel. Han säger att en make är skyldig att älska sin hustru. Samtidigt förbjuder Paulus kvinnor att tala högt i församlingarnas beslutande möten, han förbjuder dem att vara äldste eller ledare, han kräver att de ska underordna sig sina makar, och han föreskriver att de ska bära huvudbonad och ha långt hår, men inte konstfulla håruppsättningar.

Kristendomens införande gav kvinnor mer rättigheter än tidigare i vissa kulturer, bland annat i de nordiska länderna. Kristendom attraherade då såväl som idag fler kvinnor än män. Det har funnits många kvinnor med betydelsefulla roller inom kristendomen, såsom profetissor, helgon, sångförfattare och missionärer. Emellertid har männen dominerat kristen kultur, såväl som författare till Bibelns texter som ökenfäder, och haft nära nog monopol på ledarskapet. Katolska kloster har gett många kvinnor möjlighet att undfly äktenskap och barnuppfostran, förvärva läskunnighet och bildning, och spela en mer aktiv religiös roll, en möjlighet som Luther stängde för protestantiska kvinnor. Kvinnor fick inte predika i kristna kyrkor förrän på 1920-talet, med undantag för vissa frikyrkor som dominerades av kvinnor, bland annat kväkarna och pingströrelsen, varför kvinnliga evangelister tidigt var vanliga där.

Idag är kvinnligt ledarskap möjligt inom vissa kristna kyrkor. I Svenska kyrkan är idag (2011) de kvinnliga prästerna nästan i majoritet. Inom de katolska och ortodoxa kyrkorna, och konservativa protestantiska samfund i vissa länder, kan emellertid än idag endast män vigas som präster och diakoner.

Patriarkat i moderna samhällen[redigera | redigera wikitext]

Inom feminism finns det teorier om patriarkala strukturer, där de idag har ett starkt inflytande på den moderna civilisationen, även om många kulturer har gått mot ett mer jämlikt socialt system under det senaste århundradet. Se även könsmaktsordning.

Könsbaserad uppdelning av arbetsmarknaden och förhindrande av kvinnlig politisk makt reglerades i lagar i västvärlden fram till början av 1900-talet. Idag har diskriminerande lagar avskaffats, men fortfarande anses en rad normer och sociala mekanismer bevara strukturerna inom feministisk teori. Exakt vad patriarkatet innebär idag skiljer sig åt mellan olika tankeskolor. Viktiga faktorer för bevarandet av patriarkala strukturer är religiös och politisk konservatism, ofta med hänvisning till omsorg om barnens uppväxt.[6]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Patriarkat som ett universellt fenomen har tidigare varit omstritt, särskilt under 60-, 70 & 80-talet kom det ofta rapporter om att matriarkat samhälle upptäckts men noggrannare undersökningar har utan undantag visat att det alltid rört sig om missuppfattningar, vanligen en sammanblandning mellan matriarkat och matrilinjära samhällen men ibland har det rört sig om rena bedrägerier.[3]


Begreppet patriarkat har kritiserats som alldeles för endimensionellt av intersektionella teoretiker, som menar att socioekonomiska faktorer och andra hierarkier också måste tas hänsyn till. Inom vissa riktningar av Sociobiologi, evolutionspsykologi och evolutionsbiologi menar man att även biologiska skillnader mellan män och kvinnor har betydelse för skillnader mellan kvinnors och mäns makt och ekonomi, något som inte accepteras inom viss feministisk teori.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Patriarkat (Tryckår 1952)
  2. ^ SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Patriarkalisk (Tryckår 1952)
  3. ^ [a b] Några exempel på litteraturen på området:
    • Steven Goldberg, The Inevitability of Patriarchy, (William Morrow & Company, 1973).
    • Joan Bamberger,'The Myth of Matriarchy: Why Men Rule in Primitive Society', i M Rosaldo & L Lamphere, Women, Culture, and Society, (Stanford, California: Stanford University Press, 1974), s. 263-280.
    • Donald E. Brown, Human Universals, (Philadelphia: Temple University Press), 1991.
    • Steven Goldberg, Why Men Rule, (Chicago, Illinois: Open Court Publishing Company, 1993).
    • Cynthia Eller, The Myth of Matriarchal Prehistory: Why an Invented Past Won't Give Women a Future, (Boston: Beacon Press, 2000).
    • Jonathan Marks, 'Essay 8: Primate Behavior', i The Un-Textbook of Biological Anthropology, (Unpublished, 2007), s. 11.
  4. ^ "Matriarchy". Encyclopædia Britannica. 2007. The view of matriarchy as constituting a stage of cultural development is now generally discredited. Furthermore, the consensus among modern anthropologists and sociologists is that a strictly matriarchal society never existed.
  5. ^ Muslim leaders
  6. ^ Ashlyn K. Kuersten, Women and the law: leaders, cases, and documents, ABC-CLIO, 2003