Straffrätt
Straffrätt är den del av juridiken som avhandlar brott och deras påföljder, i motsats till civilrätt. Straffrätten behandlar sådant som statsmakten vill förhindra. Sådant kan vara stöld, bedrägeri och mordbrand.
Påföljder delas in i straff och andra påföljder. Som straff räknas enbart fängelse och böter. Andra påföljder omfattar bland annat villkorlig dom och skyddstillsyn.
Den centrala straffrättsliga regleringen finns i Sverige i Brottsbalken, som innehåller den allmänna straffrätten. Till detta tillkommer specialstraffrätten, till exempel lagen om straff för smuggling och narkotikastrafflagen, vars reglering återfinns utanför brottsbalken. Allmänna straffrätten och specialstraffrätten skall noga hållas isär från begreppsparet "straffrättens allmänna del" och "straffrättens speciella del", som avser straffrättens gemensamma regler och principer (t ex krav på uppsåt, ansvarsfrihetsgrunder och dylikt) respektive straffbuden i sig.
Straffrätten behandlar
- Vilka gärningar som är straffbelagda
- Vad som krävs för att någon ska anses ha begått ett brott
- Under vilka förutsättningar gärningsmannen kan dömas för brottet
- Straff och andra brottspåföljder samt övriga sanktioner som kan "drabba" brottslingen
Den viktigaste lagen i Sverige när det gäller straffrätt är brottsbalken, BrB innehåller först och främst en så kallad brottskatalog med en uppräkning över viktiga brottstyper. BrB innehåller också övergripande straffrättsliga principer och regler om val av brottspåföljder. Brott som beskrivs i brottsbalken, t ex dråp och bedrägeri, tillhör den allmänna straffrätten. Brott som beskrivs i annan lag eller författningstext tillhör specialstraffrätten. Specialstraffrättsliga lagar kan vara helt ägnade åt ett visst slags brottslighet, som trafikbrottslagen och narkotikastrafflagen.
Se även
