Succariebröd
Succariebröd (även kallad fältbröd eller knallar) är en typ av kubisk surdegsskorpa av enbart grovt rågmjöl. Detta bröd har fått namn efter ryskans ord för skorpa[1] (сухарь, suchar) och det var en viktig basproviant för Karl XII:s armé efter 1717. Succariebrödet blötes upp innan det äts, på grund av dess hårdhet. Med tiden har betydelsen av "knallar" blivit vidgat och kom att gälla alla typer av rågmjölsskorpor.[2]
Framställning[redigera | redigera wikitext]
Brödbaket utgår ifrån en surdeg som tillsammans med rågmjöl blir en deg som får jäsa i ungefär ett dygn. Degen knådas till en limpa och sätts i ugnen på låg värme i drygt sex timmar. Därefter ska brödet stå svalt i ett antal dygn. Sedan skärs limpan i cirka två centimeter stora kuber. Slutligen ska kuberna torkas igen på svag värme i minst sex timmar innan de är klara. Succariebröd ska inte förväxlas med skeppsskorpor som också torkas hårt men bakas på rågmjöl, vetemjöl och salt.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Erfarenheten av 1716 års misslyckade fälttåg i Norge under det stora nordiska kriget var att armén behövde förbättra tillgången av mat och foder för att kunna genomföra ett större anfall. En nymodighet i krigföringen infördes av Karl XII, som gick ut på soldaterna skulle ha med sig egna förråd av mat i fälttåget. Man ville därför få fram ett lättransporterat, näringsrikt och hållbart bröd då brödet stod för mer än hälften av kosten i armén.[3] Redan under hösten år 1716 påbörjades en serie provbakningar av surdegsskorpa i Uddevalla. Några månader senare fastställde Karl XII själv hur brödet skulle bakas. År 1717 skickades detta recept, som finns bevarad i olika varianter, ut över hela landet till olika kronobagare. I början av år 1718 kom så bakningen igång i stor skala.
| ” | Til åtskillige Herrar Commenderande wid Arméen, angående Succarie-Bröds bakningen til Magazinerne. Lund den 26 Februarii 1717.
Carl &c. Wår synnerliga ynnest &c. Såsom Wår nådige wilje är, at intet annat bröd skal vara, än Succarie-Bröd, hwilket är skurit i små tärningar, och innan det torkas är twå tredjedels Tum i cubic; Altså sände Wi Eder härmed en underrättelse tilhanda, huru detta bröd rätt skal bakas, tårkas med nådig befallning, at I förfoge den anstalt, at det ej annat bröd för Fält-Magazinerne bliwer bakat, och at bakningen med flit blifwer fortsatt; börandes af hwar Tunna Qwarntorr Råg lefwereras 8 Lispund 6 och en half mark Succarie-Bröd, sedan Tullkappan är afdragen; men de öfrige omkostningarne wid bakningen komma särskilt at betalas. Hwarmed &c. Datum ut supra. |
„ |
| – Karl XII 26 februari 1717 | ||
Efter kriget fortsatte Succariebrödet att vara det vanligaste brödet i armén och flottan en tid. Som ett exempel kan nämnas att kronobageriet i Karlskrona bakade cirka 100 000 Succariebrödtärningar om dagen i 17 dagar i september 1752.[4]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Lindegren, Jan (2001). ”Bröd som vapen: Karl XII och succariebrödet”. Saga och sed (Uppsala : Kungl. Gustav Adolfs Akademien, 1934-) 2000: sid. [41]-60. ISSN 0586-5360. Libris 3343481
- Lindegren, Jan (2003). Höjer, Henrik. red. ”Med skorpan som vapen”. Forskning och framsteg (Stockholm: Sällskapet för forskningsinformation) (2003:5). http://www.fof.se/tidning/2003/5/med-skorpan-som-vapen. Libris 8257617
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Lindegren 2001, sidan 51
- ^ ”Om brödet och dess Bakning. Torrt Bröd (Succarie-bröd)”. Kongl. Krigs Vetenskaps Akademiens Handlingar (Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien): sid. 214. 1823. http://books.google.se/books?id=xnVDAAAAcAAJ&pg=PT225&lpg=PT225&dq=knallar+skorpa+br%C3%B6d&source=bl&ots=sqnPY-QWBE&sig=DJrRCqNYCRWMMIjVJX6D2HkxVe4&hl=sv&ei=uHYyTsyRMIX6sga36-3oBg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&sqi=2&ved=0CC8Q6AEwAg#v=onepage&q&f=false. ”Skorpor, [...], bakade af Råg allena, likväl stundom af Hvete; kallas även knallar”.
- ^ Lindegren 2001, sidan 47
- ^ Karl Bergman (2007). Nordin, Jonas. red. ”Bröd och brännvin”. Historisk tidskrift (Stockholm: Svenska Historiska Föreningen) (127:1): sid. 19. ISSN 0345-469X. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304142032/http://www.historisktidskrift.se/documents/Historisk-Tidskrift-fulltext-2007-1.pdf. Läst 1 augusti 2011.