Hoppa till innehållet

Superellips

Från Wikipedia
För bordet, se Superellips (bord).
Exempel på olika superellipser då a = 1 och b = 0,75

En superellips, även känt som en Lamékurva (efter Gabriel Lamé), är en kurva relaterad till ellipsen. Den behåller ellipsens kännetecken så som halv stor- och halv lillaxeln samt symmetrin, men definieras av en ekvation som möjliggör olika geometriska figurer mellan en rektangel och en ellips.

Ekvationen för superellipser är:

,

där a och b är två positiva tal som betecknar längderna på halvaxlarna, och n är en positiv exponent som beskriver formen. När n = 2 beskriver ekvationen en ellips. Då n > 2, ger en mellanform av en ellips och en rektangel där rektangeln har utåtböjda sidor och rundade hörn.[1][2][verifiering behövs]

Fontänen vid Sergels torg i Stockholm har formen av en superellips med n = och a/b = . Bruno Mathssons och Piet Heins superelliptiska bord har samma värde på n medan a/b = .[källa behövs]

  1. Shi, Pei-Jian; Huang, Jian-Guo; Hui, Cang; Grissino-Mayer, Henri D.; Tardif, Jacques C.; Zhai, Li-Hong; Wang, Fu-Sheng; Li, Bai-Lian (15 Oktober 2015) (på engelska). Capturing spiral radial growth of conifers using the superellipse to model tree-ring geometric shape. "6". Frontiers in Plant Science. sid. 856. doi:10.3389/fpls.2015.00856. ISSN 1664-462X. PMID 26528316.
  2. Alan Barr (31 januari 1881) (på engelska). Superquadrics and Angle-Preserving Transformations. "1". IEEE Computer Graphics and Applications. sid. 11-23. doi:10.1109/MCG.1981.1673799. ISSN 1558-1756.