Bruno Mathsson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bruno Mathsson med designklassikern "Eva" i bakgrunden.

Bruno Mathsson, född 13 januari 1907 i Värnamo, död 17 augusti 1988 i Värnamo, var en svensk möbelformgivare och arkitekt. Han är en av Sveriges internationellt mest kända möbelformgivare.

Liv och arbete[redigera | redigera wikitext]

Mathssons signatur.
Bruno Mathsson sittande i en av sina Pernillastolar i sitt hem på 1950-talet.
Kosta glashus med Pernillastolen, 2018.

Bruno Mathsson föddes i Värnamo, Tånnögatan 17, näst intill Apladalen, och det var också här som han kom att verka under största delen av sitt liv. Hans far, Karl Mathsson, var snickare och han blev upplärd i sin fars fabrik, där företrädesvis klassiska möbler konstruerades. Genom diverse möbeltidningar, som han lånade från Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg, fick han snart upp ögonen för de funktionalistiska idealen.

Den första stolen som Mathsson ritade var Gräshoppan. Den hade böjd träram och sits av sadelgjord och ritades 1931 på beställning av Värnamo lasarett. Stolarna uppskattades dock varken av personalen eller patienterna och stuvades undan på lasarettets vind. Mathsson gav sig dock inte och fortsatte att utforska sittandets mekanik såväl praktiskt som teoretiskt. År 1936 fick Mathsson möjlighet att ställa ut sina möbler på en separatutställning på Röhsska Konstslöjdmuseet. Utställningen innebar ett genombrott och Mathsson inbjöds att delta i världsutställningen i Paris 1937 året därpå.

Framgångarna innebar hektiska år för det lilla familjeföretaget som sålde det mesta av sin produktion på export. Andra världskrigets utbrott 1939 satte stopp för expansionen och Mathsson blev hänvisad till den inhemska marknaden. Han fortsatte att utveckla sina produkter och börja även designa praktiska och utfällbara matbord. Under denna tid tog han fram den klassiska vilstolen Pernilla 2 (1944) och liggstolen Pernilla 3 (1945), döpt efter DN-journalisten Pernilla Tunberger som besökt honom för en intervju 1943 (se Pernillastolen).

Mathssons fru, Karin Swärd fick också en möbel uppkallad efter sig. Den stoppade fåtöljen Karin hade förkromat stativ och presenterades 1969.[1] Från och med 1958 började han utveckla möbler i samarbete med matematikern Piet Hein, bland annat bordet Superellips som senare producerades av danska möbeltillverkaren Fritz Hansen.[2] Under 1960- och 1970-talen hade Bruno Mathsson och möbeltillverkaren DUX ett nära och kreativt samarbete vilket gav upphov till flera tidlösa designklassiker – exempelvis fåtöljerna Jetson och Karin.

Sedan 1964 visas Mathssons möbler på en permanent utställning på Bella Center i Köpenhamn. Han fick ett flertal utmärkelser, bland annat Svenska Slöjdföreningens Gregor Paulsson-statyett (1955), Prins Eugen-medaljen (1965), riddare av Vasaorden (1967), medlem av The Royal Society of Art, London (1978) samt tilldelad professors namn av svenska regeringen (1981).

Förutom stolar, fåtöljer och bord konstruerade Bruno Mathsson även 35 så kallade glashus i Sverige, Danmark, Nederländerna och Portugal, bland andra Villa Prenker i Kungsör. Flera av dessa hade ett patenterat fönstersystem – Bruno Pane – vilket möjliggjorde stora öppna väggytor. Bruno Mathssons sommarhus i Frösakull i Halmstad, byggt 1960, är sedan 2007 byggnadsminne.

Mathsson är representerad vid bland annat Röhsska museet[3] och Nationalmuseum.[4]

Byggnader (urval)[redigera | redigera wikitext]

Bilder, byggnader (urval)[redigera | redigera wikitext]

Formgivna möbler (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Anna (taburett), 1945
  • Annika (bord), 1936
  • Berlin (dagbädd), 1957
  • Bokkrubba, 1941
  • Bord Kuggen (bord), 1983
  • BM65 (stol), 1965
  • Eva, 1941 (ursprungsdesign 1933, finns även i en hög version)
  • Fällbord, 1935
  • Gräshoppan, 1931
  • Jetson 66 (stol), 1965
  • Jetson Bord
  • Karin (stol)
  • Migo (fåtölj)
  • Mia (stol), 1972-1973
  • Milton/Mirja (stol), 1975-1978 (finns även i en hög version)
  • Mimat (stol)
  • Mina (stol), 1978 (ursprungsdesign 1942)
  • Minister (fåtölj), 1986
  • Mio (stol), 1981
  • Miranda och Mifot (stol och liggstol med fotpall), 1941
  • Mistral (arbetsstol), 1983
  • Modell 36 (liggstol)
  • Paris (dagbädd),
  • Pelarbord, 1986
  • Pernilla (stol), 1944, finns i flera versioner
  • Supercirkelbord, 1964, samarbete med Piet Hein
  • Superellips (bord), 1964, samarbete med Piet Hein
  • Trisupercirkelbord, 1964, samarbete med Piet Hein
  • Ulla (säng)

Bilder, möbler (urval)[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.scandinaviandesign.com/arkitekturmuseet/060209.htm
  2. ^ Fiell, Charlotte och Peter (2002). Skandinavisk design. Köln: Taschen GmbH. sid. 450. ISBN 3-8228-2179-9 
  3. ^ Röhsska museet
  4. ^ Nationalmuseum

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]