Visa källa för Suveränitet

[[Fil:Leviathan by Thomas Hobbes.jpg|thumb|upright=0.9|[[Frontespis (typografi)|Frontespis]] till ''[[Leviathan (Thomas Hobbes)|Leviathan]]'' av [[Thomas Hobbes]], som avbildar '''Suveränen''' som en stor kropp med både [[svärd]] och [[kräkla]] samt att denne består av många människor.]]
'''Suveränitet''' är en term inom [[statsrätt]] och [[internationell rätt]] som åsyftar i sin moderna betydelse den högsta [[politisk makt|politiska makten]] i samhället samt självständighet ([[autonomi]]) från yttre kontroll<ref>http://www.merriam-webster.com/dictionary/sovereignty</ref>. Begreppet kommer från '''suverän''', som i äldre nomenklatur är en [[monark]] eller härskare, som ''suveräniteten'' ofta tillhör i kraft av ämbetet.

Suveränitet skiljer med andra ord [[stat]]er från [[vasallstat]]er och [[delstater]], och är vad som ger [[lag]]en kraft enligt maximen: ''det finns ingen lag utan en suverän''. Statens rätt till suveränitet är en allmän rättsprincip, och delar av den brukar räknas som [[jus cogens]].

==Begreppshistoria==
[[William Blackstone]] hävdade i ''Commentaries on the Laws of England'' (1765–1770) att det i alla stater måste finnas en högsta, obetvinglig, absolut och okontrollerad auktoritet, vilket är vad som berättigar suveränen. Blackstone hävdade sålunda att inte monarken själv hade suveränitet; suveräniteten hade kungen i parlamentet ({{lang-en|King-in-parliament}}).<ref name="scruton">"sovereignity" i Scruton, Roger. The Palgrave Macmillan dictionary of political thought. Basingstoke and New York: Palgrave macmillan, 2007.</ref> Politiska implikationer av statens suveränitet hade utretts mycket omfattande under [[medeltiden]] exempelvis av [[Augustinus]], [[Tomas av Aquino]], [[Marsilius av Padua]] och [[William Ockham]], men då beträffande [[Gud]]s suveränitet relativt den världsliga maktens (jämför [[investiturstriden]]),<ref>Se exv Michael Wilks, The Problem of Sovereignty in the Later Middle Ages, Cambridge 2008</ref> vilket sedermera inte minst manifesterades i [[ultramontanism]]en och [[gallikanism]]en. Medeltiden såg uppkomsten av flera [[absoluta monarkier]] men också av [[teokrati]]er. Blackstones definition av suveränitet kan betraktas som en av de första moderna sådana, eftersom definitionen tillerkänner parlamentet makt vid sidan av monarken. Samtidens västerländska uppfattning av vad som utgör suveränitet och vilka inskränkningar av denna  som legitimt kan uppkomma, härrör från [[Jean Bodin]], [[Rousseau]], [[Hegel]] och [[Hobbes]].<ref name="scruton"/> Enligt Bodin är förhållandet till lagen vad som skiljer suveränen från övriga människor i en stat: en [[furste]], menar Bodin, är inte bunden att följa sina egna lagar, och har bara [[Guds lag]] eller [[naturrätt]]en över sig,<ref>[http://www.constitution.org/bodin/bodin_1.htmJean Bodin, ''Six Books of the Commonwealth'', Book 1]</ref> jämför [[Immunitet (juridik)|juridisk immunitet]].

Olika instanser har innehaft suveränitet genom historien, och besittningen av den hänger nära samman med hur staten legitimeras: [[kung av Guds nåde]] och [[folksuveränitetsprincipen]] är historiskt sett de mest utbredda, renodlade formerna, därtill finns blandformer av absolut makt och demokrati. [[Anarkister]] och vissa [[liberal]]er förnekar i högre eller lägre grad annan suveränitet än [[individ]]ens egen. Suveräniteten ställs normalt mot en annan rättsprincip, den om [[nationellt självbestämmande]], det vill säga den kollektiva rätten för folk att bestämma över sitt eget öde. Trots att de har ett kontradiktoriskt förhållande till varandra är båda [[jus cogens]].<ref>Ali, Nora. "For Better or for Worse: The Forced Marriage of Sovereignty and Self-Determination." Cornell Int'l LJ 47 (2014): 417</ref> Suveräniteten ställs också naturligen mot [[de mänskliga rättigheterna]], det vill säga individens rätt gentemot staten.

==Innehåll==

[[Roger Scruton]] indelar suveränitet i två delar:
#Extern suveränitet: det internationella erkännandet att staten ifråga har [[jurisdiktion]]  över ett visst folk och över ett visst territorium. Enligt Hobbes innebar detta att rent instrumentellt utöva sådan jurisdiktion, medan Rousseau såg det som förverkligandet av den sociala och politiska ordningen.<ref name="scruton"/>
#Intern suveränitet: förhållandet att ''de jure'' och ''de facto'' ha politisk makt över befolkningen. [[Carl Schmitt]] ansåg att sådan suveränitet har den som tar kontrollen under kris, och att när så sker är det per definition legalt. Detta kallas också koersiv inre suveränitet, det vill säga att ''de facto'' men inte ''de jure'' inneha den politiska kontrollen.<ref name="scruton"/>

I [[folkrätt]]en handlar suveräniteten om staters relationer till varandra, och implicerar dels andra staters erkännande av annan stats regering, dels territoriell suveränitet varigenom andra staters gränser respekteras. FN kan bryta mot den externa och interna suveränitetsprincipen om [[FN:s säkerhetsråd]] anser att situationen i landet utgör ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet och det begås allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna.<ref>Responsibility to Protect (R2P) </ref>

==Erhållande av suveränitet==
Territoriell suveränitet, varmed en stat uppstår, kan erhållas på flera sätt, såsom upptäckt av [[ingenmansland]], annektering, ockupation, utbrytning, erövring och självbestämmande, samt genom arv och giftermål. [[Världssamfundet]] förhåller sig till sättet som den territoriella suveräniteten erhållits på genom att bedöma dess nödvändighet i förhållande till bevarandet av världsfreden.<ref>https://books.google.com.ph/books?id=Ts8S4Yan3TcC&pg=PA35&lpg=PA35&dq=The+Acquisition+of+Territory+in+International+Law&source=bl&ots=D-MnQ2IrAN&sig=8LSbWEoSoIXDeSeSMcdBD8kJY1w&hl=en&sa=X&ei=KR8BUNi0FMyPiAfq7dH2Bw#v=onepage&q=The%20Acquisition%20of%20Territory%20in%20International%20Law&f=false</ref>

== Se även ==
* [[Politisk klass]]
* [[Regale]]
* [[Makt]]
* [[Statsförfall]]
* [[Imperialism]]
* [[Kolonialism]]

==Referenser==
<references>
</references>

== Externa länkar ==
* Suveränitet i [https://runeberg.org/nfcg/0433.html Ugglan]

{{Stat och nation}}
{{Politisk filosofi}}

[[Kategori:Rättsprinciper]]
[[Kategori:Statsvetenskap]]
[[Kategori:Internationella relationer]]
[[Kategori:Monarki]]