Svärdnäbb

Från Wikipedia
Svärdnäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteEnsifera
Lesson, 1843
ArtSvärdnäbb
E. ensifera
Vetenskapligt namn
§ Ensifera ensifera
AuktorBoissonneau, 1840
Utbredning
Synonymer

Svärdnäbb[2] (Ensifera ensifera) är en sydamerikansk fågelart i familjen kolibrier med längst näbb av alla fåglar i förhållande till kroppen.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Svärdnäbbens främsta kännetecken är som dess svenska namn antyder den mycket långa näbben. De fullvuxna fåglarna kan ha en näbb med en längd på upp till elva centimeter, vilket ofta är längre än kroppen. Denna egenskap är arten ensam om i fågelvärlden. Vid vila håller fåglarna den långa näbben närmast vertikalt, detta för att hålla rätt balans och avlasta nackmuskulaturen.

Fjäderdräkten är mörkt grönaktig, med en ljusare fläck bakom ögat. Stjärten är svart och djupt kluven. Hanen och honan liknar mycket varandra till utseendet, förutom att honan har gråaktig haka och att honans ljusa ögonfläck är större än hanens.

Fåglarnas vikt uppgår till mellan 12 och 15 gram.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Näbbens längd gör att arten kan födosöka efter nektar i blommor med nektargömmen som inte kan nås av kolibriarter med kortare näbbar. Trumpetformiga blommor i spikklubbesläktet och blommor i passionsblomssläktet hör till dem arten besöker. Fåglarna kan även fånga insekter.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Svärdnäbben placeras som ensam art i släktet Ensifera. Den förekommer i Anderna från västra Venezuela till nordöstra Bolivia.[3]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ovanlig och fläckvist förekommande.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Schou, Per (red.). Djur: illustrerad guide till världens djurliv, Globe Förlaget, 2007. ISBN 0-7513-3427-8

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] BirdLife International 2012 Ensifera ensifera Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]